Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Ka Kan Akkomw Le Asamolu Chienom Kewe Chon Lükü?

Ka Kan Akkomw Le Asamolu Chienom Kewe Chon Lükü?

Ka Kan Akkomw Le Asamolu Chienom Kewe Chon Lükü?

“Tongen pwipwi lon Kraist epwe pwichikar lefilemi. Oupwe fokun asamolufengenikemi lefilemi.”​—ROM 12:10.

1, 2. (a) Ifa än Paul we kapasen pesepes lon nöün we taropwe ngeni chon Rom? (b) Ikkefa ekkewe kapas eis sipwe pölüweni?

 LON nöün Paul we taropwe ngeni chon Rom, a affata lamoten än Chon Kraist repwe pwäratä tong lon ewe mwichefel. A ächema ngenikich pwe ach tong “epwe fokun wenechar.” A pwal apasa pwe ewe “tongen pwipwi . . . epwe pwichikar.”​—Rom 12:9, 10a.

2 Pwüngün, ach eäni ewe tongen pwipwi a lap seni ach sipwe chök efich ekkewe ekkoch. Ena esin memmeef epwe pwälo ren föfför. Aramas resap silei pwe sia tonger ika sise pwäri. Ina minne, Paul a pwal apasa: “Oupwe fokun asamolufengenikemi lefilemi.” (Rom 12:10b) Met a kapachelong lon ach asamolu chienach kewe chon lükü? Pwata a lamot sipwe akkomw le föri? Iwe, ifa usun?

Süföl me Assamol

3. Met weween “assamol” lon kapasen Ipru me Krik lon Paipel?

3 Ewe kapasen Ipru “assamol” a wewe ngeni “chou.” Aramas ra aücheani chokkewe ra asamoluur. Fän chommong, ena kapas a afföü ngeni “ling” lon Paipel, iwe, a pwäri pwe aramas ra süföliti ewe emön ra asamolu. (Ken. 45:13) Ewe kapasen Krik mi afföü ngeni “assamol” lon Paipel a weneiti och mettoch mi wesewesen aüchea, ämmäfel, me ächengicheng. (Luk 14:10) Ewer, chokkewe sia asamoluur ra fokkun aüchea me rech.

4, 5. Ifa usun ach pwäratä assamol me eäni süföl ra ririfengen? Äweweei.

4 Met a kapachelong lon ach asamolu aramas? A poputä ren ach süfölitiir. Ina popun, fän chommong ra kan achufengeni nöünöün ekkena kapas “assamol” me “süföl” pun a arapakkanfengen weweer. Sia pwäri süföl ren ach asamolu aramas. Weween, süföl a weneiti napanapen ach ekiek usun pwich we, nge assamol a weneiti föfförüch ngeni.

5 Ifa usun emön Chon Kraist epwe enletin asamolu chienan kewe chon lükü ika pwe ese süfölitiir seni letipan? (3 Jon 9, 10) Äwewe chök, efoch irä a chök tongeni märöch me manauattam ika a fot lon pwüliöch, iwe, pwal ina chök usun, assamol a enlet me nomottam ika a pop seni eü letip mi süföl. Ika sise asamolu aramas seni letipach, epwe usun chök efoch irä mi pwäselo pun a fot lon pwül mi ngaw. (Föf. 5:1-5) Ina pwata, me mwen än Paul pesei chienan kewe ar repwe asamolufengeniir, a akkomw ereniir: “Ämi chen epwe fokun wenechar.”​—Rom 12:9; älleani 1 Piter 1:22.

Asamolu Chokkewe mi Fför “lon Lapalapen Kot”

6, 7. Met popun sipwe süföliti aramas?

6 Pokiten süföl seni letipach, ina kiien ach pwäratä assamol, sipwe chechchemeni met popun Paipel a erenikich pwe sipwe süföliti pwiich kewe meinisin. Iwe, sipwe etittina ruu popun.

7 Aramas ra sokko seni meinisin förien Kot kewe woon fönüfan pun ra fför “lon lapalapen Kot.” (Jem. 3:9) Ina minne, a nom rech ekkewe napanap mi nom ren Kot, choweän tong, tipatchem, me pwüng. A pwal wor eü mettoch ewe Chon Förikich a fang ngenikich. Ewe sou makkeei kölfel a erä: “Äm Samol mi Lapalap . . . Kölün mwareiti lingom a tori läng! . . . Nge ka föri [aramas] pwe epwe ekis kis fomw en ai Kot, ka ämwärämwära ngeni ling me iteüöch [“assamol”].” (Kölf. 8:1, 4, 5; 104:1) * Kot a ämwärämwära ngeni aramas och ling me assamol. Ina popun, lupwen sia asamolu emön, sia pwal esilla iö we Popun assamol, ina i Jiowa. Iwe, ika a wor popun ach sipwe süföliti aramas, epwele fen ifa me lamoten ach süföliti chienach kewe chon lükü!​—Jon 3:16; Kal. 6:10.

Kich Chon Eü Chök Famili

8, 9. Ifa ewe popun Paul a erä pwe sipwe süföliti chiechiach kewe chon lükü?

8 Paul a äiti ngenikich pwal eü popun sipwe süfölfengen. Me mwen an pesei chienan kewe ar repwe pwäri assamol, a apasa: “Tongen pwipwi lon Kraist epwe pwichikar lefilemi.” Ewe kapasen Krik mi afföü ngeni “tongen pwipwi” a wewe ngeni ewe riri mi pöchökkül lefilen chon eü famili mi tongfengen me älillisfengen. Än Paul nöünöü ena kapas a menlapei pwe chon ewe mwichefel repwe tongfengen me ririfengen usun chök chon eü famili mi tipeeüfengen. (Rom 12:5) Chechchemeni pwe Paul a mak ngeni Chon Kraist mi kepit, iwe, emön chök semer, Jiowa, a mwuutiir meinisin. Weween, iir wesewesen chon eü chök famili. Ina minne, a wor popun ekkewe Chon Kraist mi kepit lon ränin Paul we repwe süfölfengen. A pwal ina chök usun chokkewe mi kepit ikenäi.

9 Nge ifa usun ika kich chon ekkewe pwal “ekkoch siip”? (Jon 10:16, TF) Inaamwo ika Kot esaamwo mwuutikich, nge a fich ach sipwe kör ngeni chiechiach kewe chon lükü “pwiich,” pun kich chon eü chök familien Chon Kraist mi tipeeüfengen woon unusen fönüfan. (1 Pit. 2:17; 5:9) Iwe, sipwe süföliti chiechiach kewe chon lükü seni lon letipach ika sia mirititi popun ach kör ngeniir “pwiich.”​—Älleani 1 Piter 3:8.

Met Popun A Lamot Assamolfengen?

10, 11. Met popun a fokkun lamot ach sipwe pwäri süföl me assamol?

10 Met popun a wesewesen lamot ach sipwe pwäratä süföl me assamol lefilach? Iwe, ren ach asamolu pwiich kewe, sia apöchökkülatä tipeeüin me tümünün unusen ewe mwichefel.

11 Pwüngün, sia weweiti pwe ach pöchökkül lon pekin lükü a popu seni ach pacheöch ngeni Jiowa me älillisin an we manaman. (Kölf. 36:7; Jon 14:26) Iwe, lupwen chiechiach kewe chon lükü ra pwäratä pwe ra aücheanikich, a pwal apöchökkülakichetä. (SalF. 25:11) Än emön apasa are föri och mettoch mi pwäri an süföliitikich a kan apöchökkülakichetä. A atufichikich le tipeppos me feffetäl lon ewe al ngeni manau fän pwapwa. Neman ka pwisin meefi ena.

12. Ifa usun emön me emön leich epwe äfeffeitääi ewe tong lein chon ewe mwichefel?

12 Iwe, pokiten Jiowa a silei pwe aramas ra alamota ar repwe küna süföl, an we Kapas a pesekich: “Oupwe fokun asamolufengenikemi.” (Rom 12:10; Älleani Mattu 7:12.) Meinisin ekkewe Chon Kraist mi mwittir apwönüetä ena kapasen pesepes ra alapalo ewe tong lon ach mwicheichen pwipwi. Ina minne, sipwe pwisin eisinikich, ‘Ineet ewe säingoon atun ua pwäri lon ai kapas me föfför pwe ua süföliti pwii kewe lon ai we mwichefel seni letipei?’​—Rom 13:8.

Kich Meinisin A Wor Wisach mi Aüchea

13. (a) Iö kewe repwe akkomw le pwäratä assamol? (b) Met alon Paul we lon Rom 1:7 a äiti ngenikich?

13 Iö kewe repwe akkomw le pwäratä assamol? Lon nöün Paul we taropwe ngeni chon Ipru, a ereniir pwe ekkewe Chon Kraist elter, iir “nöümi kewe souemwen.” (Ipru 13:17) Pwüngün, ekkewe elter ra emmwenikich lon sokkopaten angang. Iwe nge, a lamot pwe iir ekkewe chon masen siip repwe akkomw le asamolu chiener kewe chon lükü, pachelong chiener kewe elter. Äwewe chök, atun ekkewe elter ra kan chufengen pwe repwe pwüngüpwüng woon met mi lamot ngeni ewe mwichefel, ra kan asamolufengeniir ren ar aüselingöch ngeni meefien emön me emön elter. Ra pwäratä assamol ren ar äfänni ekiekin me meefien ekkewe elter meinisin atun ra apwüngalo och pworaus. (Fof. 15:6-15) Nge sipwe chechchemeni pwe nöün Paul we taropwe ngeni ekkewe chon Rom ese chök weneiti ekkewe elter nge pwal unusen ewe mwichefel. (Rom 1:7) Iwe, ena kapasen pesepes pwe sipwe akkomw le pwäratä assamol a weneitikich meinisin ikenäi.

14. (a) Äweweei sokkofesenin ach pwäratä assamol me ach akkomw le pwäratä assamol. (b) Ifa ewe kapas eis sipwe pwisin eisinikich?

14 Pwal nengeni ei kinikin lon än Paul kapasen pesepes. A pesei chienan kewe chon lükü lon Rom pwe resap chök asamolufengeniir, nge repwe isetiw eü leenien äppirü ren ar repwe akkomw le pwäratä assamol. Met sokkofesenin? Ekieki mwo ei kapas äwewe. Itä emön senseen eü kümiin chon sukul mi sile ällea epwe peseer le käeö ällea? Aapw, pun ra fen sile ällea. Nge ena sense epwe mochen älisiir le angöchülo ällea. Pwal ina chök usun, sia fen pwäri tong lefilach, ewe mi esissillatä Chon Kraist mi enlet, iwe, a kan amwökütükich le pwäratä assamol. (Jon 13:35) Iwe nge, sia tongeni alapalo ach akkomw le pwäratä assamol usun chök ekkewe chon sukul mi fen sile ällea ra pwal tongeni angöchülo le ällea. (1 Tes. 4:9, 10) Ina wisen emön me emön leich. Sipwe pwisin eisinikich, ‘Ua kan akkomw le pwäratä assamol ngeni chon ewe mwichefel?’

Asamolu “Chon Wöüngaw”

15, 16. (a) Iö kewe sisap tunarolo lon ach pwäratä assamol, iwe, pwata? (b) Met epwe pwäri pwe sia süföliti pwiich kewe meinisin seni lon letipach?

15 Iö kewe sisap tunarolo le assamoluur lon ewe mwichefel? Än Kot we Kapas a apasa: “Eman aramas mi kichiöch ngeni chon wöüngau a fangala ngeni ewe Samol mi Lapalap, nge i epwe liwini ngeni liwinin an föför.” (SalF. 19:17) Ifa usun ena kapasen emmwen a achchüngükich pwe sipwe akkomw le pwäratä assamol?

16 Lape ngeni aramas ra kan asamolu chokkewe mi tekia seniir, nge eli resap süföliti chokkewe ra ekieki pwe ra kis seniir. Iwe nge, ese ina usun Jiowa. A apasa: “Chokewe mi asamoluei üpwe asamoluur.” (1 Sam. 2:30; Kölf. 113:5-7) Jiowa a asamolu chokkewe mi angang ngeni me asamolu i. Ese tunalo ekkewe mi tekisosson. (Älleani Aisea 57:15, NW *; 2 Kron. 16:9) Sia fokkun mochen äppirü Jiowa. Iwe, ika sia mochen silei ükükün ach pwäratä assamol mi enlet, sipwe pwisin eisinikich: ‘Mei fet föfförüi ngeni chokkewe esor wiser mi tekia lon ewe mwichefel?’ (Jon 13:14, 15) Pölüwen ena kapas eis a wesewesen pwäri ükükün ach süföliti aramas seni lon letipach.​—Älleani Filipai 2:3, 4.

Pwäratä Süföl ren Ach Awora Ach Fansoun

17. Ifa eü mettoch mi lamot sipwe föri pwe sipwe akkomw le pwäratä assamol, iwe, pwata?

17 Ifa usun sipwe akkomw le pwäratä assamol ngeni meinisin lon ewe mwichefel? Sia kan awora ach fansoun. Pwata? Kich chon Kraist sia tawengaw, nge sia äeä watteen fansoun le apwönüetä wisach kewe lon ewe mwichefel. Ina popun, me rech, a fokkun aüchea ach fansoun. Ina minne, sia weweiti pwe sisap kon atai än pwiich kewe fansoun. Sia pwal kilisou lupwen pwiich kewe lon ewe mwichefel ra weweiti pwe resap echchimwakich le äeä watteen ach fansoun fän iter.

18. Ifa usun sia tongeni pwäri tipemecheres le awora fansoun fän iten pwiich kewe me ren ewe sasing lon ei pekin taropwe?

18 Iwe nge, sia pwal mirititi (äkkäeüin, ekkewe elterin mwichefel) pwe ach tipemecheres le pennükü met sia för pwe sipwe äeä ach fansoun ngeni chienach kewe chon lükü a pwäratä ach süfölitiir. Ifa usun? Ren ach föri ena, usun itä nge sia ereniir, ‘Ka fokkun aüchea me rei pun a lamot ai upwe awora fansoun fän itom lap seni ai upwe sopwelo met ua för.’ (Mark 6:30-34) Nge ika sise mochen awora ach fansoun ngeni pwiich we, eli sia ämmeef ngeni pwe a lamot kisikis. Pwüngün, sia weweiti pwe fän ekkoch, esap tufich sipwe pennükü met sia föri pun a fokkun atapwalapwal. Iwe nge, ach tipemecheresin awora fansoun ngeni pwiich kewe a pwäri ükükün ach süfölitiir seni lon letipach.​—1 Kor. 10:24.

Apposa Letipom pwe Kopwe Akkomw le Pwäri Assamol

19. Lükün ach awora fansoun, ifa usun sia tongeni pwäri ach asamolu pwiich kewe?

19 Sia tongeni asamolu chiechiach kewe chon lükü lon pwal ekkoch föfför. Äwewe chök, atun sia awora fansoun ngeniir, sia pwal äfänniir. Jiowa a isetiw ewe leenien äppirü fän itach. Tafit, ewe sou makkeei kölfel, a apasa: “Ewe Samol mi Lapalap a mamasa ekewe chon pwüng, selingan a rongorong ngeni ar siö.” (Kölf. 34:15) Sia achocho le äppirü Jiowa ren ach äfänniöchü pwiich kewe, äkkäeüin chokkewe mi tingor älillis senikich. Ren ach föri ena, sia pwäratä ach asamoluur.

20. Ikkefa ekkewe kapasen ächechchem usun ach sipwe pwäratä assamol?

20 Sia fen käeö lamoten ach sipwe chechchemeni ewe popun sipwe süföliti pwiich kewe seni lon letipach. Sia pwal achocho pwe sipwe akkomw le pwäratä assamol ngeni meinisin, pachelong ekkewe mi tekisosson. Ren ach föri ekkeei mettoch, sipwe apöchökkülatä ewe ririin tongen pwipwi me tipeeü lon ewe mwichefel. Ina minne, sisap chök pwäri assamol, nge sipwe pwal akkomw le pwäri assamol ngeni pwiich kewe. Ka kan tipeppos le föri ena?

[Ekkewe pwóróus fan]

^ Alon Tafit lon Kölfel 8 a pwal oesini usun ewe mwän mi unusöch, Jises Kraist.​—Ipru 2:6-9.

^ Aisea 57:15, NW, a apasa: “Pun iei alon Ewe mi Unusen Tekia, ewe mi manau tori feilfeilo chök, me itan mi pin: ‘Ua nonnom lon ewe leeni mi pin o tekia, pwal ren emön mi letipechou me tekisosson, pwe upwe apöchökküla chokkewe mi tekisosson me iir mi tatakkis letiper.’”

Ka Chechchemeni?

• Ifa usun ra ririfengen assamol me süföl?

• Ikkefa ekkewe popun sipwe asamolu pwiich kewe?

• Pwata a lamot sipwe asamolufengenikich?

• Ifa usun sipwe tongeni pwäratä assamol ngeni pwiich kewe?

[Ekkewe Kapas Eis Fan Iten Ewe Lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 23]

Ifa usun sipwe pwäratä assamol ngeni pwiich kewe?