Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Pwata Aramas Ra Föfföringaw?

Pwata Aramas Ra Föfföringaw?

Pwata Aramas Ra Föfföringaw?

LAP NGENI aramas ra tipeeü ngeni pwe kich meinisin sise unusöch, ina popun, sia mwämmwäälilo, iwe mwirin, sia niamam ren. Inaamwo nge ei mettoch ese wesewesen affata ngenikich pwata a kon chommong föfföringaw ra fiffis iteiten rän.

Inaamwo ika aramas rese unusöch, nge ra mirititi pwe mi wor ekkewe föfför resap fokkun föri pwe mi kon ngaw. Pwal eü, aramas ra tongeni filatä ar resap föfföringaw. Chommong ra pwal tipeeü ngeni pwe a wor sokkofesenin än emön ese ekiekin kapas chofona nge a föri, me än emön wesewesen kapas chofona pwe epwe pweni emön. A pwal wor sokkofesenin eü feiengaw ren akseten me än emön akkota an epwe nni manau. Iwe nge, fän chommong, aramasen sopwuch ra föri föfföringaw mi kon ssenük. Pwata? Met popun aramas ra föfföringaw?

Ewe Paipel a affata ewe popun. A äweweöchü pwata aramas ra föri minne mi ngaw inaamwo ika ra silei pwe mi ngaw. Nengeni met a apasa.

▪ “Än emön mi mirit letipechou epwe tongeni efisatä an “föri föförün chon umwes.”​—ÄN SALOMON AFALAFAL 7:7.

Ewe Paipel a apasa pwe fän ekkoch, weiresin manauen aramas a efisi ar repwe föri minne rese fen ekiekin föri. Ekkoch ra pwal mwo nge atai allük pun me rer, ina met epwe pwäkini ar riäfföü. Iei alon ewe puk Urban Terrorism, “Fän chommong, ekkoch terrorist ra föfföringaw pun ra wesewesen letipengaw ren ngawoloon mwuur me osupwangoloon nonnomun fönüer.”

▪ “Mochenian moni iei popun sokopaten ngau meinisin.”​—1 TIMOTY 6:10.

Ekkoch ra erä pwe pwal mwo aramas mi mürinnö ra tongeni atai allük ika repwe angei watteen moni. Ekkoch mi tipin kirekiröch me tongei aramas repwe tongeni arochongaw me kirikiringaw ika a fis pwe repwe tongeni angei moni are epwe fen pöüt seniir moni. Chommong sokkun föfförün atai allük ra popu seni än aramas tipemmong, äwewe chök ren solä, amösökü aramas pwe repwe angei seniir moni, sü fän aramas, me nimanau.

“Are liwinin tipisin eman esap müttir fis, aramas repwe chök mochen föri föför mi ngau.”​—ÄN SALOMON AFALAFAL 8:11.

Ei wokisin a affata pwe aramas ra kan ekieki pwe ra tongeni atai allük ika ekkewe sou nemenem rese apöchökküla ekkewe allük. A pwüng ei ren än aramas solääni monien mwu, spito woon ekkewe al, chüri lon test, me pwal ekkoch föfför mi kon ngaw. Lupwen chon atai allük rese kan küna chappen ar föfför, are rese ekieki pwe epwe pwä föfföringawer, iwe, chokkewe mi fen piin älleasochisi allük rese chüen niueiti ar repwe atai allük. Iei alon eü puk itan Arguments and Facts, “Pokiten chommong chon ipweri allük rese küna chappen ar föfföringaw, usun itä a efisi än ekkewe ekkoch aramas föri föfför mi kon ssenük ngawer.”

▪ “Eman me eman aramas a tori sosotun ren püsin an mochenia mi atekini o pani letipan. Iwe, are än eman mochenia a liapeni letipan, a fis an tipis.”​—JEMES 1:14, 15.

A mecheres ngeni aramas meinisin ar repwe eäni ekiek mwääl. Iteiten rän sia kükküna chommong sossot me etipetip pwe sipwe föri mettoch mi mwääl. Iei ewe kapasen öüröür ngeni Chon Kraist loom: “Ekewe sosot ra torikemi sosotun aramas chök.” (1 Korint 10:13) Minne epwe fis ngeni emön a longolong woon pwisin filian ika epwe mwittir pöütalo ewe ekiek mwääl are fen ämääraatä. Ewe wokisin asan seni nöün Jemes we taropwe a eäni öüröür pwe ika emön a mut ngeni ewe mochenia mi ngaw an epwe “liapeni letipan,” föfför mi ngaw epwe tapwelo mwirin.

▪ “Eman mi chiechi ngeni aramas mi tipachem epwe tipachemela, nge eman mi chiechi ngeni ekewe chon tiparoch epwe feiengau.”​—ÄN SALOMON FOS 13:20.

A kon pöchökkül etipetipaen chiechiach kewe woon ika sipwe föri minne mi mürinnö are ngaw. Fän chommong, aramas rese fen ekieki ar repwe föri minne mi ngaw, nge ra föri pokiten etipetipaen chiechier mi ngaw, iwe ra küna watteen feiengaw. Ewe itiitin kapas “chon tiparoch” ese wewe ngeni chokkewe rese tipatchem nge a wewe ngeni chokkewe mi tunalo än Paipel kewe kapasen fön mi tipatchem. Meinisin kich sia tongeni “feiengau” ika sise filiöchü chiechiach me ren än Paipel emmwen.

Ekkeei me pwal ekkoch wokisin seni Paipel ra äweweei ika pwata aramas, pwal mwo nge chokkewe nonnomur a usun chök nonnomuch ra föri föfföringaw mi kon ssenük. Inaamwo ika sia weweiti ewe popun aramas ra föfföringaw, nge a wor popun sipwe äpilükülüköch pwe epwe siwil lon mwachkkan? Ewer, pun Paipel ese chök affata pwata aramas ra föfföringaw, nge a pwal pwonei pwe repwe morolo. Ikkefa ekkena pwon? Repwe wesewesen wesilo meinisin minne mi ngaw? Ewe lesen mwirin ei epwe pölüweni ekkeei kapas eis.