Skip to content

Al lor tablo konteni

DAN NOU BANN ARCHIVE

Zot Ti Reste Ferme dan “Ler l’Epreuve”

Zot Ti Reste Ferme dan “Ler l’Epreuve”

KAN Premier Guerre Mondial ti eclaté en 1914, li ti clair pou beaucoup dimoune ki bann Etudiant la Bible pa ti prend part dan la guerre. (Is. 2:2-4; Jean 18:36; Éph. 6:12) Couma sa ti passé pou bann serviteur Bondié en Grande-Bretagne?

Henry Hudson

En 1916, ti passe enn la loi en Grande-Bretagne ki ti dire ki tou bann zom celibataire entre 18 ek 40 an, ti bizin al servi dan l’armée. Sa la loi-la ti faire enn exception pou bann ki ti donne enn raison valable pou pa faire service militaire a cause zot “bann croyance religieux ou-soit moral.” Gouvernement ti etabli bann la cour ki ti pou decidé kisannla ti pou faire partie dan sa exception-la ek ziska ki point.

Dan enn tigit le temps, malgré sa la loi-la, apepré 40 Etudiant la Bible ti al dan bann prison militaire, ek ti’nn envoye 8 parmi pou al la guerre en France. Bann frere en Grande-Bretagne pa ti tardé pou reagir kont sa l’injustice-la ek zot ti envoye enn lettre Premier Ministre, Herbert Asquith pou protesté ki’nn mette sa bann frere-la dan prison. Zot ti envoye ensam avek sa lettre-la, enn petition kot ti ena 500 signature.

Apré sa, ti gagne nouvelle ki ti’nn condamne sa huit frere ki ti’nn envoyé en France-la ek ki ti pou fusillé zot parski zot ti refusé pou participe dan la guerre. Mais kan ti mette bann frere-la en rang pou fusillé zot, ti change zot condamnation. Zot ti pou bizin al faire dix an travail forcé. Ti faire zot retourne en Angleterre ek ti condamne zot pou al dan bann prison civil.

James Frederick Scott

La guerre ti contigné ek ti prend aussi bann zom marié pou al dan l’armée. Dan enn procès dan Manchester, en Angleterre, la cour ti poursuive enn frere ki ti appel Henry Hudson, ki ti enn docteur ek aussi enn Etudiant la Bible. Le 3 Août 1916, la cour ti condamne li parski li ti refuse pou faire service militaire, ti faire li paye enn l’amende ek ti livré li ar bann militaire. En mem temps, ti ena enn lot procès dan Édimbourg, en Écosse. Dan sa procès-la, James Frederick Scott, ki ti ena 25 an ek ki ti enn colporteur (pionnier) ti passe en jugement. La cour pa ti trouve li coupable. Procureur ti faire appel concernant sa cas-la, mais ti retire so appel pou prend enn consideration enn lot cas dan Londres. Sa fois-la, la cour ti trouve enn frere ki ti appel Herbert Kipps coupable, ti faire li paye enn l’amende ek ti livré li ar bann militaire.

A la fin Septembre 1916, ti ena en tou 264 frere ki ti faire application pou pa faire service militaire. Gouvernement ti faire exception pou 5 cas selman, 154 ti bizin al faire ‘bann travail dur pou l’Etat,’ ek 23 ti gagne bann travail dan l’armée kot zot pa ti pou bizin al la guerre. Ti livré 82 ar bann militaire kot certain ladan finn bizin passe devant la cour martial ek finn envoye zot dan prison. Beaucoup dimoune finn protesté kont bann traitement cruel ki sa bann zom-la ti gagné dan prison, alors gouvernement ti transfere zot dan bann camp, pou faire bann travail civil.

Pryce Hughes

Edgar Clay ek Pryce Hughes, ki plitar ti servi couma surveillant filiale en Grande-Bretagne, ti travail lor construction enn la digue dan Pays de Galles. De lot coté, ti envoye Herbert Senior dan Prison Wakefield dan Yorkshire, li ti enn parmi huit frere ki ti’nn retourné depuis la France. Ti condamne lezot pou faire bann travail forcé dan Prison Dartmoor kot ti ena bann mauvais condition. La, zot ti forme pli grand groupe ki ti refuse faire service militaire a cause zot conscience.

Frank Platt, enn Etudiant la Bible ki ti accepté pou faire bann travail kot li pa ti pou bizin servi zarme, ti contigne gagne bann persecution bien cruel kan li ti refuse l’ordre ki ti donne li pou al la guerre. Atkinson Padgett, ki ti konn la verité pa trop longtemps apré ki li ti donne so nom pou servi dan l’armée, ti gagne bann traitement bien cruel par bann l’autorité militaire parski li ti refuse pou al faire la guerre.

Herbert Senior

Mem si nou bann frere dan sa lepok-la pa ti bien comprend seki sa ti impliké pou reste enn Chretien neutre, zot ti rod faire plaisir Jéhovah. Bann frere ki finn cité dan sa lartik-la finn laisse enn bon l’exemple en rapport avek neutralité, surtout pendant enn “ler l’epreuve” ki ti surtout difficile. (Rév. 3:10)​—Dan nou bann archive en Grande-Bretagne.