KAPITEL 22

Jag slits mellan två kulturer – vad ska jag göra?

Är din pappa eller mamma invandrare?

□ Ja □ Nej

Är språket eller kulturen i skolan annorlunda än hemma?

□ Ja □ Nej

 ”Vår familj är från Italien, och vi har lätt för att visa känslor. Nu bor vi i England. Här är alla så artiga och behärskade. Jag passar inte in i någon av kulturerna – jag är för mycket italienare för att vara engelsman och för mycket engelsman för att vara italienare.” – Giosuè, England.

”Min lärare i skolan sade att jag skulle titta på honom när han pratade. Men när jag gjorde likadant mot pappa sade han att jag var oförskämd. Jag slits mellan två kulturer.” – Patrick, som är född i Frankrike men har algeriska föräldrar.

NÄR dina föräldrar lämnade sitt hemland och kom till ett nytt land ställdes de inför stora utmaningar. Plötsligt hade de massor av människor omkring sig som talade ett annat språk, hade en annan kultur och klädde sig på ett annat sätt. Dina föräldrar skilde sig nu från mängden och var annorlunda. Därför blev de kanske dåligt behandlade och möttes av fördomar.

Har du också varit med om det? Här nedanför finns några exempel på vad andra ungdomar i den här situationen har upplevt. Sätt en ✔ vid det som du tycker känns jobbigast att hantera.

□ Att bli retad. Noor var liten när hon och hennes familj flyttade från Jordanien till Nordamerika. ”Andra hade roligt åt oss för att vi klädde oss annorlunda”, säger hon. ”Dessutom förstod vi inte alls deras humor.”

□ En identitetskris. ”Jag är född i Tyskland”, berättar Nadia. ”Eftersom mina föräldrar är från Italien talar jag tyska med brytning. I skolan kallade de mig för ’korkad utlänning’. Men när vi åker till Italien märker jag att jag talar italienska med tysk brytning. Så jag hör inte hemma någonstans. Jag är en utlänning vart jag än åker.”

 □ Kulturkrockar hemma. Ana var åtta när hennes familj flyttade till England. ”Min bror och jag anpassade oss lätt till livet i London”, säger hon. ”Men det var svårt för mina föräldrar som hade bott så länge på Madeira, som tillhör Portugal.”

Voeun var tre när hon och hennes familj kom från Kambodja till Australien. Hon berättar: ”Mina föräldrar har inte klarat omställningen särskilt bra. Pappa har ofta varit upprörd och arg på mig för att jag inte har förstått hur han tänker och känner.”

□ En språkbarriär hemma. Ian var åtta när han och hans familj flyttade från Ecuador till New York. Efter sex år i USA sade han: ”Nu är jag bättre på engelska än på spanska. Lärarna i skolan pratar engelska, mina kompisar pratar engelska, och jag pratar engelska med min bror. Jag tänker på engelska, och spanskan trängs undan.”

Lee, som är född i Australien men som har kambodjanska föräldrar, säger: ”När jag verkligen vill förklara för mina föräldrar vad jag tycker och tänker märker jag att jag inte kan uttrycka mig tillräckligt bra på deras språk.”

Noor, som citerades tidigare, säger: ”Pappa gjorde allt för att vi skulle tala arabiska hemma, men vi ville inte. Det kändes onödigt att lära sig arabiska. Våra kompisar pratade engelska. Tv-programmen vi tittade på var på engelska. Så varför skulle vi lära oss arabiska?”

Vad kan du göra?

Det de här ungdomarna säger visar att du inte är ensam om de här problemen. I stället för att göra något åt dem skulle du kunna försöka sopa bort alla spår av din kulturella bakgrund och smälta in i din nya omgivning. Men då skulle du  troligen såra dina föräldrar, och du skulle säkert inte själv känna dig lugn och nöjd. Skulle det inte vara bättre att försöka ta itu med utmaningarna och göra det bästa av situationen? Här är några förslag:

Hur du kan tänka när du blir retad. Hur du än gör kommer du aldrig att vara omtyckt av alla. De som tycker om att retas hittar alltid orsaker att göra det. (Ordspråksboken 18:24) Så slösa inte bort din tid på att försöka rätta till deras förutfattade meningar. ”De som hånar andra tycker inte om att bli tillrättavisade”, sade den vise kung Salomo. (Ordspråksboken 15:12, Contemporary English Version) Den som säger fördomsfulla saker om dig visar bara hur lite han vet. Det säger ingenting om hur du är som person.

Hur du kan hantera en identitetskris. Det är helt naturligt att man vill tillhöra en grupp, till exempel en familj eller en grupp med en gemensam kultur. Men man tänker fel om man tror att det är ens kulturella bakgrund eller ens familjebakgrund som bestämmer vilket värde man har. Människor kanske kan bedöma dig på det sättet, men det gör inte Jehova. Aposteln Petrus sade: ”Gud [är] inte ... partisk, utan han tar emot den som fruktar honom och som gör det som är rättfärdigt, vilken nation han än tillhör.” (Apostlagärningarna 10:34, 35) Om du gör ditt bästa för att göra Jehovas vilja kommer han att se dig som en medlem av sin familj. (Jesaja 43:10; Markus 10:29, 30) Kan man tillhöra en bättre grupp? Knappast!

 Hur du kan klara av kulturkrockar hemma. I nästan alla familjer har föräldrar och barn olika uppfattningar om saker och ting. Hos er kanske olikheterna är lite större – dina föräldrar vill att du ska leva som man gör i deras hemland och följa det landets traditioner, men du vill anpassa dig efter hur man lever där ni bor nu. Trots det måste du ”ära din far och din mor” om du vill att det ska gå bra för dig i livet. (Efesierna 6:2, 3)

Det kan vara lätt att göra uppror mot föräldrarna för att man tycker att deras traditioner inte passar en. Men försök i stället förstå varför dina föräldrar håller fast vid dem. (Ordspråksboken 2:10, 11) Fråga dig själv: ”Går traditionerna emot Bibelns principer? Om inte, exakt vad är det som jag inte tycker om med dem? Hur kan jag respektfullt berätta för mina föräldrar hur jag känner det?” (Apostlagärningarna 5:29) Det är naturligtvis mycket lättare att ära sina föräldrar – att förstå hur de tänker och berätta hur man känner det – om man kan prata deras språk ordentligt.

Hur du kan övervinna språkbarriären hemma. En del familjer har bestämt sig för att i hemmet bara tala sitt modersmål. En fördel med det är att barnen då lär sig båda språken bra. Skulle ni kunna pröva det hemma hos er? Du skulle också kunna be dina föräldrar lära dig att skriva på det språket. Stelios växte upp i Tyskland men har grekiska som förstaspråk. Han säger: ”Mina föräldrar gick igenom en bibeltext med mig varje dag. De läste den högt, och sedan skrev jag ner den. Nu kan jag läsa och skriva både grekiska och tyska.”

Finns det fler fördelar? ”Jag lärde mig det språk mina föräldrar talar därför att jag ville stå nära dem känslomässigt  och framför allt andligt”, säger Giosuè, som citerades tidigare. ”Eftersom jag har lärt mig deras språk kan jag förstå hur de känner. Det har också hjälpt dem att kunna förstå mig.”

En bro, inte en barriär

Hur kommer du att betrakta din kulturella bakgrund? Som en barriär som skiljer dig från andra eller som en bro som förbinder dig med dem? Många unga kristna har insett att de har ett speciellt skäl till att försöka se sin bakgrund som en bro mellan olika kulturer. De vill berätta för andra invandrare om de goda nyheterna om Guds rike. (Matteus 24:14; 28:19, 20) ”Det är jättebra att kunna förklara Bibeln på två språk!” säger Salomão, som kom som invandrare till London när han var fem. ”Jag hade nästan glömt bort mitt  förstaspråk, men nu är jag i en portugisisk församling och kan tala både engelska och portugisiska flytande.”

Noor, som nämndes tidigare, upptäckte att det behövdes förkunnare som talade arabiska. Hon säger: ”Nu går jag en kurs och försöker ta igen det jag har förlorat. Jag har ändrat inställning, och numera vill jag gärna att andra rättar mig när jag pratar. Jag vill lära mig.”

Om du kan tala två eller fler språk och är insatt i två olika kulturer är det en jättestor fördel för dig. Då kan du bättre förstå andra människors känslor och besvara deras frågor om Gud. (Ordspråksboken 15:23) Preeti är född i England men har indiska föräldrar. Han säger: ”Eftersom jag förstår människor från två olika kulturer känner jag mig tryggare i tjänsten. Jag känner till vad de tror på och hur de ser på saker och ting.”

Kan du också se dina omständigheter som en tillgång i stället för en belastning? Kom ihåg att Jehova älskar dig för den du är, och det har inget att göra med var du eller din familj kommer ifrån. Vi har nu läst om ungdomar som använder sin kunskap och erfarenhet för att hjälpa andra med samma etniska bakgrund att lära känna vår opartiske, kärleksfulle Gud, Jehova. Skulle du också kunna göra det? Det skulle kunna göra dig riktigt nöjd och glad! (Apostlagärningarna 20:35)

NYCKELSKRIFTSTÄLLE

”Gud [är] inte ... partisk.” (Apostlagärningarna 10:34)

TIPS

Om dina skolkompisar skämtar om din etniska bakgrund, försök då att inte ta åt dig, utan bevara ditt sinne för humor. Då tröttnar de förmodligen snart på att retas.

VISSTE DU ...?

Om du kan två eller fler språk förbättrar det dina chanser att få jobb.

HANDLINGSPLAN!

För att lära mig förstå mina föräldrars språk bättre ska jag

Frågor om det här ämnet som jag vill ställa till mina föräldrar:

VAD ANSER DU?

● Om du vet lite om dina föräldrars kulturella bakgrund, hur kan det då hjälpa dig att förstå dig själv bättre?

● Vilka fördelar har du jämfört med ungdomar som inte har en mångkulturell bakgrund?

[Infälld text på sidan 160]

”Det är härligt att kunna hjälpa andra. Jag kan förklara Bibeln för människor som talar ryska, franska och moldaviska.” – Oleg

[Bild på sidan 161]

Du kan välja att se din kulturella bakgrund som en bro som förbinder dig med andra.