1, 2. Varför är kompassen ett viktigt instrument, och hur kan den jämföras med samvetet?

EN KAPTEN styr sitt fartyg genom vågorna på öppna havet. En vandrare tar sig fram genom en ödslig vildmark. En pilot navigerar sitt plan högt ovan molnen som breder ut sig som ett täcke från horisont till horisont. Vet du vad de här personerna har gemensamt? De skulle alla, var och en på sitt sätt, ha stora problem om de inte hade en kompass – i synnerhet om de inte hade tillgång till moderna tekniska hjälpmedel.

² En kompass är ett enkelt instrument, vanligtvis bara en graderad skiva med en magnetnål som pekar mot norr. När den fungerar som den skall, och i synnerhet när den används tillsammans med en tillförlitlig karta, kan den rädda liv. På sätt och vis kan den jämföras  med samvetet – en dyrbar gåva som Jehova har gett oss. (Jakob 1:17) Utan samvetet skulle vi vara hopplöst förlorade. Rätt använt kan det hjälpa oss att hitta vägen och att hålla oss på rätt kurs i livet. Vi skall därför granska vad samvetet är och hur det fungerar. Sedan kan vi se närmare på tre saker: 1) Hur samvetet kan övas, 2) varför vi bör ta hänsyn till andras samvete och 3) hur ett gott samvete är till nytta för oss.

3. Vad är den ordagranna innebörden i det grekiska ordet för ”samvete”, och vilken unik förmåga hos oss människor avser det?

³ Det grekiska ordet för ”samvete” som används i Bibeln betyder ordagrant ”samvetande (med-vetande), det att veta med sig något”. Till skillnad från alla andra jordiska skapelser har vi människor förmåga att känna oss själva, en förmåga som Gud har gett oss. Vi kan så att säga ta ett steg tillbaka och granska oss själva och göra en moralisk bedömning av oss själva. Vårt samvete fungerar som en domare inom oss. Det kan granska våra handlingar, vår inställning och våra val. Det kan vägleda oss när vi skall fatta ett beslut. Det visar vad som är ett bra beslut och varnar oss för ett dåligt. Efteråt kan det lugna oss för att vi valde rätt eller plåga oss för att vi valde fel.

4, 5. a) Hur vet vi att Adam och Eva hade ett samvete, och vad blev följden av att de ignorerade Guds lag? b) Nämn några exempel som visar hur samvetet fungerade hos trogna män i förkristen tid.

⁴ Människan utrustades med den här förmågan redan från början. Både Adam och Eva visade att de hade ett samvete. Det framgår av att de kände skam när de hade syndat. (1 Moseboken 3:7, 8) Tyvärr kunde ett plågat samvete inte hjälpa dem i den situationen. De hade  avsiktligt ignorerat Guds lag. De valde alltså medvetet att göra uppror mot Jehova Gud, att bli hans motståndare. Som fullkomliga människor visste de vad de gjorde, och det fanns ingen möjlighet för dem att vända tillbaka till Gud.

⁵ Till skillnad från Adam och Eva har många ofullkomliga människor lyssnat till sitt samvete. Den trogne mannen Job kunde säga: ”Jag håller fast vid min rättfärdighet, och jag släpper den inte; mitt hjärta förebrår mig inte för någon av mina dagar.” * (Job 27:6) Job lyssnade noga till sitt samvete. Han lät samvetet styra hans handlingar och beslut. Därför kunde han med verklig tillfredsställelse säga att hans samvete inte förebrådde honom, eller plågade honom, genom att få honom att känna skam och skuld. Lägg märke till kontrasten mellan Job och David. När David hade visat bristande respekt för Saul, Jehovas smorde kung, sägs det att ”efteråt slog Davids hjärta honom”. (1 Samuelsboken 24:5) De svåra samvetskval David kände var verkligen till nytta för honom. Han lärde sig att inte handla så respektlöst i fortsättningen.

6. Vad visar att alla människor har ett samvete?

⁶ Är det bara Jehovas tjänare som har ett samvete? Lägg märke till aposteln Paulus inspirerade ord: ”När folk av nationerna, som är utan lag, av naturen gör vad som hör till lagen, då är dessa, fastän de är utan lag, sin egen lag. De visar ju att lagens innehåll är skrivet i deras hjärtan, i det att deras samvete vittnar tillsammans med dem och  deras egna tankar inbördes anklagar eller också försvarar dem.” (Romarna 2:14, 15) Också de som inte alls känner till Jehovas lagar drivs ibland av sitt samvete att handla enligt rätta principer.

7. Varför kan samvetet ibland ge fel signaler?

⁷ Men samvetet kan ibland ge fel signaler. Varför det? Om en kompass placeras nära ett metallföremål kan den påverkas så att visaren pekar i en annan riktning än norr. Och om den inte används tillsammans med en tillförlitlig karta kan den vara nästan värdelös. Det är på liknande sätt med samvetet. Om det påverkas för mycket av vårt hjärtas själviska begär kan det peka i fel riktning. Och om det inte används tillsammans med den pålitliga vägledning som Guds ord ger kan det bli omöjligt att skilja mellan rätt och fel i många viktiga sammanhang. För att vårt samvete skall fungera på rätt sätt behöver vi Jehovas heliga andes vägledning. Paulus skrev: ”Mitt samvete vittnar tillsammans med mig i helig ande.” (Romarna 9:1) Hur kan vi då försäkra oss om att vårt samvete är i samklang med Jehovas heliga ande? Genom att öva samvetet.

8. a) Hur kan hjärtat påverka samvetet, och vad bör vara viktigast när vi fattar beslut? b) Varför är ett rent samvete inte alltid tillräckligt för en kristen? (Se fotnoten.)

⁸ Hur fattar man ett beslut som är grundat på samvetet? Somliga verkar helt enkelt låta känslorna styra hur de skall handla. Efteråt säger de kanske: ”Jag har inte dåligt samvete.” Men hjärtats begär och önskningar kan vara mycket starka. De kan till och med ta kommandot över samvetet. Bibeln säger: ”Hjärtat är mera förrädiskt än något annat, och det är desperat. Vem kan känna det?” (Jeremia 17:9) Det viktigaste bör därför inte vara vad vårt  hjärta önskar. Vi vill först och främst tänka på vad som behagar Jehova Gud. *

9. Vad är gudsfruktan, och hur kan vår gudsfruktan påverka vårt samvete?

⁹ Om de beslut vi fattar verkligen grundar sig på vårt övade samvete, kommer de att vittna om att vi fruktar Gud och inte låter våra personliga önskningar styra oss. Vi kan ta ett exempel. Den trogne ståthållaren Nehemja hade rätt att få viss ekonomisk ersättning av folket i Jerusalem, men han avstod. Varför det? Han ville inte riskera att dra Jehovas misshag över sig genom att utgöra en tung börda för Guds folk. Han sade: ”Jag handlade inte så på grund av fruktan för Gud.” (Nehemja 5:15) Sann gudsfruktan, en uppriktig fruktan för att misshaga vår himmelske Fader, är nödvändig. En sådan vördnadsfull fruktan kommer att få oss att söka vägledning från Guds ord när vi skall fatta beslut.

10, 11. Vilka bibliska principer är aktuella när det gäller frågan om att dricka alkohol, och hur kan vi få Guds vägledning när vi skall tillämpa dem?

¹⁰ Vi kan ta alkoholhaltiga drycker som exempel. I samband med bjudningar och fester måste många av oss ta ställning till frågan: Skall jag eller skall jag inte dricka? Först måste vi ta reda på vad Bibeln säger. Vilka bibliska principer är tillämpliga? Bibeln fördömer inte en måttlig användning av alkohol. Den lovprisar Jehova för den gåva som vinet utgör. (Psalm 104:14, 15) Däremot fördömer Bibeln omåttligt drickande och vilt festande.  (Lukas 21:34; Romarna 13:13) Och den räknar upp dryckenskap bland andra mycket allvarliga synder, till exempel otukt och äktenskapsbrott. * (1 Korinthierna 6:9, 10)

¹¹ En kristens samvete övas och görs känsligt av sådana principer. Så när vi skall besluta om vi skall dricka alkohol vid en bjudning frågar vi oss: Vad slags bjudning är det fråga om? Är det troligt att den urartar och övergår i vilt festande? Hur är det med mig själv? Är det här en känslig fråga för mig? Längtar jag efter alkohol? Är jag beroende av alkohol? Använder jag alkohol för att bli på bättre humör eller få självförtroende? Har jag självbehärskning nog att sätta en gräns för hur mycket jag dricker? När vi funderar över Bibelns principer och de frågor de väcker bör vi be Jehova om vägledning. (Psalm 139:23, 24) Vi visar då att vi vill att Jehova skall vägleda oss genom sin heliga ande. Vi övar också vårt samvete att vara i harmoni med Guds principer. Men det finns en annan faktor som vi bör ta hänsyn till när vi fattar beslut.

12, 13. Vad kan vara orsaken till att de kristnas samveten reagerar olika, och hur bör vi hantera sådana olikheter?

¹² Ibland blir du kanske förvånad över hur olika de kristnas samveten reagerar. En del tycker att ett visst handlingssätt är förkastligt, medan andra inte tycker det och inte ser någon orsak att fördöma det. När det gäller att dricka alkohol i andras sällskap kan en del tycka att det är trevligt att ta en drink tillsammans med några vänner när de kopplar av en kväll. Andra tycker att det är olämpligt. Varför reagerar man så olika, och hur bör det påverka våra beslut?

 ¹³ Det finns många orsaker till att människor reagerar olika. Bakgrund och uppväxtförhållanden varierar mycket. En del är smärtsamt medvetna om en svaghet som de har kämpat med tidigare i livet – kanske inte alltid så framgångsrikt. (1 Kungaboken 8:38, 39) Gäller det alkohol är de förmodligen särskilt försiktiga. Om en sådan person kommer hem till dig på besök, kanske hans samvete med rätta får honom att tacka nej om du vill bjuda på en drink. Blir du stött? Trugar du? Nej. Oavsett om du känner till orsaken eller inte – en orsak som han kanske väljer att inte nämna i det här sammanhanget – kommer broderlig kärlek att få dig att ta hänsyn.

14, 15. Vilken fråga reagerade de kristnas samveten olika inför under det första århundradet, och vad rekommenderade Paulus?

¹⁴ Aposteln Paulus lade märke till att de kristna under det första århundradet ofta reagerade mycket olika i samvetsfrågor. Somliga kristnas samvete oroades av att man åt kött som hade varit offrat åt avgudar och som sedan såldes på torgen. (1 Korinthierna 10:25) Paulus samvete oroades inte. För honom var avgudarna ingenting. De kunde inte äga något som hade sitt ursprung hos Jehova och som i själva verket tillhörde honom. Men Paulus förstod att andra inte hade samma uppfattning i den här frågan. Somliga hade kanske varit djupt engagerade i avgudadyrkan innan de blev kristna. För dem var allt som de tidigare förknippat med avgudadyrkan anstötligt. Hur löste Paulus problemet?

¹⁵ Paulus sade: ”Vi som är starka är skyldiga att bära deras svagheter som inte är starka och att inte vara oss själva till behag. Inte heller Kristus behagade ju sig själv.” (Romarna 15:1, 3) Paulus menade att vi bör sätta våra bröders behov före våra egna, precis som Kristus gjorde. Vid ett annat tillfälle sade Paulus att han hellre ville avstå  helt och hållet från att äta kött än bli orsak till att ett av de dyrbara får som Kristus hade gett sitt liv för snavade och föll. (1 Korinthierna 8:13; 10:23, 24, 31–33)

16. Varför bör de som har ett mer restriktivt samvete inte döma dem som har en annan inställning när det gäller samvetsfrågor?

¹⁶ De som har ett mer restriktivt samvete bör å andra sidan inte kritisera andra och insistera på att alla skall ha samma inställning som de när det gäller samvetsfrågor. (Romarna 14:10) Vi bör använda vårt samvete till att döma oss själva, inte andra. Kom ihåg Jesu ord: ”Sluta upp med att döma för att ni inte skall bli dömda.” (Matteus 7:1) Ingen i församlingen bör göra en stridsfråga av sådant som är en personlig samvetssak. Vi bör i stället försöka främja kärlek och enhet. Vi bör bygga upp och inte bryta ner varandra. (Romarna 14:19)

17. Vad har hänt med mångas samvete i våra dagar?

¹⁷ Aposteln Petrus skrev: ”Ha alltid ett gott samvete.” (1 Petrus 3:16) Ett samvete som är rent i Jehova Guds ögon är en underbar gåva. Men i våra dagar är det inte många som har ett sådant samvete. Paulus skrev om människor som är ”märkta i sitt samvete som med ett brännjärn”. (1 Timoteus 4:2) Hud som har bränts med ett brännjärn täcks av ärrvävnad och blir okänslig. Många har ett samvete som kan sägas vara dött – så fullt av ärr och så okänsligt att det inte längre protesterar och ger några varningssignaler. Det plågas inte av skam- eller skuldkänslor. Många tycks mena att det är skönt att slippa besväras av sitt samvete.

18, 19. a) Vilket värde kan känslor av skuld eller skam ha? b) Vad kan vi göra om vårt samvete fortsätter att plåga oss för synder som vi tidigare begått och som vi redan ångrat?

 ¹⁸ Men skuldkänslor kan vara samvetets sätt att tala om för oss att vi har handlat orätt. När sådana känslor får en syndare att ångra sig kan även de svåraste synder bli förlåtna. Kung David gjorde sig skyldig till allvarlig synd men fick förlåtelse, till stor del därför att han ångrade sig uppriktigt. Han hatade det onda han hade gjort och var fast besluten att i fortsättningen lyda Jehovas lagar. Det gjorde att han fick uppleva att Jehova är ”god och redo att förlåta”. (Psalm 51:1–19; 86:5) Men hur är det om vi fortfarande känner skuld och skam fast vi har ångrat oss och fått förlåtelse?

¹⁹ Ibland kan samvetet vara en alltför sträng domare. Det kan plåga en syndare med skuldkänslor långt efter det att sådana känslor har upphört att tjäna sitt syfte. Om detta händer kan vi behöva försäkra vårt fördömande hjärta om att Jehova är större än vårt hjärta med alla dess känslor. Vi måste tro på och ta emot hans kärlek och förlåtelse, precis som vi uppmanar andra att göra. (1 Johannes 3:19, 20) Ett rent samvete, å andra sidan, ger oss en inre frid, ett lugn och en djup glädje som är sällsynt i den här världen. Många som en gång begått allvarliga synder har fått uppleva den här underbara lättnaden och kan i dag tjäna Gud med ett gott samvete. (1 Korinthierna 6:11)

20, 21. a) Vad är avsikten med den här boken? b) Vilken frihet har vi som kristna, men hur bör vi använda den?

²⁰ Den här boken är avsedd att hjälpa dig att finna denna djupa glädje, att ha ett gott samvete under de återstående bekymmersamma sista dagarna för Satans värld. Boken kan naturligtvis inte behandla alla de lagar och principer i Bibeln som du behöver tänka på och tillämpa i olika situationer i det dagliga livet. Du bör inte  heller vänta dig att få enkla, klart definierade regler i samvetsfrågor. Syftet med boken är att hjälpa dig att öva och öka känsligheten hos ditt samvete genom att granska hur du skall kunna följa Guds ord i det dagliga livet. Till skillnad från den mosaiska lagen uppmanar ”Kristi lag” människor att leva mer efter samvetet och efter principer än efter skrivna regler. (Galaterna 6:2) Jehova ger alltså de kristna en enastående frihet. Men hans ord påminner oss om att aldrig använda den friheten som ”täckmantel för det som är ont”. (1 Petrus 2:16) Den friheten ger oss i stället en fantastisk möjlighet att visa att vi älskar Jehova.

²¹ Genom att du under bön tänker efter hur du skall kunna leva efter Bibelns principer på bästa sätt och sedan gör som du har beslutat fortsätter du en viktig process som började när du först lärde känna Jehova. Din ”uppfattningsförmåga” övas ”genom användning”. (Hebréerna 5:14) Ditt övade samvete kommer att vara till nytta för dig varje dag i ditt liv. Precis som kompassen som vägleder vandraren kommer ditt samvete att hjälpa dig att fatta beslut som behagar din himmelske Fader. Du kommer då att bevara dig i Guds kärlek.