1–3. a) Vilken obestridlig sanning slår Bibeln fast? b) Hur kan vi välja vänner som kommer att ha ett gott inflytande på oss?

VI MÄNNISKOR är på sätt och vis lika svampar. Vi har en tendens att suga åt oss allt som omger oss. Vi har lätt att ta efter de attityder, normer och personlighetsdrag som de människor har som vi är tillsammans med. Många gånger gör vi det helt omedvetet.

² Bibeln slår fast en obestridlig sanning när den säger: ”Den som vandrar med de visa blir vis, men den som umgås med de enfaldiga går det illa.” (Ordspråksboken 13:20) Här talas det om mer än bara tillfälliga kontakter. Uttrycket ”vandra med” tyder på att det är fråga om ett fortlöpande umgänge. * I en kommentar till den här versen sägs det i ett bibliskt uppslagsverk: ”Att vandra med någon inbegriper kärlek och tillgivenhet.” Du håller säkert med om att vi gärna tar efter dem vi älskar. Eftersom vi är känslomässigt fästa vid dem, kan de ha ett starkt inflytande på oss – på gott eller ont.

³ För att kunna bevara oss i Guds kärlek är det viktigt att vi väljer vänner som kommer att ha ett gott inflytande på oss. Hur kan vi göra det? Helt enkelt genom  att älska dem som Gud älskar och göra hans vänner till våra vänner. Tänk efter. Skulle vi kunna välja bättre vänner än de som har de egenskaper som Jehova vill se hos sina vänner? Vi skall därför ta reda på vad det är för slags människor som han älskar. När vi vet vilken inställning Jehova har, blir det lättare för oss att välja bra vänner.

4. Varför har Jehova rätt att vara selektiv när han väljer vänner, och varför kallade han Abraham ”min vän”?

⁴ Jehova är selektiv när han väljer vänner. Har han inte rätt att vara det? Han är ju universums suveräne Herre, och att få vara hans vän är den största ära någon kan få. Vilka väljer han då att ha som vänner? Jehova närmar sig dem som sätter sin förtröstan till honom och helt och fullt tror på honom. Tänk på patriarken Abraham, en man som är känd för sin enastående tro. En far skulle knappast kunna ställas på ett svårare trosprov än att bli uppmanad att frambära sin son som ett offer. * Men Abraham ”så gott som offrade Isak”. Han trodde fullt och fast att Gud ”kunde uppväcka honom från de döda”. (Hebréerna 11:17–19) Eftersom Abraham visade sådan tro och lydnad kallade Jehova honom tillgivet ”min vän”. (Jesaja 41:8; Jakob 2:21–23)

5. Hur betraktar Jehova dem som lojalt lyder honom?

⁵ Jehova sätter stort värde på lojal lydnad. Han älskar dem som är villiga att sätta lojaliteten mot honom före allt annat. (2 Samuelsboken 22:26) Som vi såg i kapitel 1  i den här boken uppskattar Jehova verkligen dem som väljer att lyda honom av kärlek. ”De rättrådiga har hans förtroliga vänskap”, sägs det i Ordspråksboken 3:32. De som lojalt uppfyller Jehovas krav inbjuds att bli gäster i hans ”tält” – de är välkomna att tillbe honom och får fritt nalkas honom i bön. (Psalm 15:1–5)

6. Hur kan vi visa att vi älskar Jesus, och hur känner Jehova det för dem som älskar hans Son?

⁶ Jehova älskar dem som älskar Jesus, hans enfödde Son. Jesus sade: ”Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom.” (Johannes 14:23) Hur kan vi visa att vi älskar Jesus? Genom att hålla hans bud, bland annat befallningen att predika de goda nyheterna och göra lärjungar. (Matteus 28:19, 20; Johannes 14:15, 21) Vi visar också att vi älskar Jesus när vi ”följer tätt i hans fotspår” och efterliknar honom i ord och handling så gott vi förmår som ofullkomliga människor. (1 Petrus 2:21) Det gläder Jehovas hjärta när han ser hur de som älskar hans Son anstränger sig för att följa i hans fotspår.

7. Varför är vi förståndiga om vi gör Jehovas vänner till våra vänner?

⁷ Tro, lojalitet, lydnad, kärlek till Jesus och en stark önskan att efterlikna honom – det är egenskaper som Jehova vill se hos sina vänner. Vi bör därför fråga oss: Har mina nära vänner de egenskaperna? Är Jehovas vänner mina vänner? Vi är förståndiga om vi gör Jehovas vänner till våra vänner. De som odlar andliga egenskaper och som flitigt predikar de goda nyheterna om Guds kungarike kan ha en positiv inverkan på oss. De kan sporra oss att hålla fast vid vårt beslut att behaga Gud. (Se rutan ” Vad är en bra vän?”.)

8. Vad gör intryck på dig när det gäller vänskapen mellan a) Noomi och Rut? b) de tre unga hebréerna? c) Paulus och Timoteus?

⁸ Bibeln innehåller många exempel på personer som hade stor nytta och glädje av att de valde bra vänner. Du kan läsa om vänskapen mellan Noomi och hennes svärdotter Rut, mellan de tre unga hebréerna som höll ihop i Babylon och mellan Paulus och Timoteus. (Rut 1:16; Daniel 3:17, 18; 1 Korinthierna 4:17; Filipperna 2:20–22) Vi skall se på ett annat framträdande exempel: vänskapen mellan David och Jonatan.

9, 10. Vad byggde vänskapen mellan David och Jonatan på?

⁹ Bibeln berättar att när David hade slagit Goljat ”blev Jonatans själ bunden vid Davids själ, och Jonatan började älska honom som sin egen själ”. (1 Samuelsboken 18:1) Så började en bestående vänskap. Trots att det var stor åldersskillnad mellan dem var de nära vänner ända tills Jonatan dödades i strid. * (2 Samuelsboken 1:26) Vad byggde deras starka vänskap på?

¹⁰ Det som förenade David och Jonatan var deras kärlek till Gud och deras starka önskan att förbli trogna mot honom. Ett andligt band förenade de här två männen. De uppskattade varandras egenskaper. Jonatan var säkert imponerad av det mod och den nitälskan som den unge David visade när han utan att frukta försvarade Jehovas namn. David respekterade utan tvivel sin äldre vän som lojalt understödde Jehovas anordningar och osjälviskt  satte Davids intressen före sina egna. Tänk på vad som hände när David var mycket nedstämd och tvingades leva som flykting i vildmarken för att komma undan Jonatans fars, den onde kung Sauls, vrede. Jonatan visade då enastående lojalitet när han tog initiativet och ”gick till David ... och styrkte honom i hans förhållande till Gud”. (1 Samuelsboken 23:16) Föreställ dig hur David  måste ha känt det när hans gode vän kom och gav honom stöd och uppmuntran. *

11. Vad lär vi oss om vänskap genom exemplet med David och Jonatan?

¹¹ Vad lär vi oss av exemplet med David och Jonatan? Framför allt ser vi att det viktigaste är att vänner har gemensamma andliga värderingar. När vi söker vänskap med dem som har samma tro och samma moraliska värderingar som vi och som också vill vara trogna mot Gud,  kan vi utbyta tankar, känslor och erfarenheter med varandra och bli styrkta och uppmuntrade. (Romarna 1:11, 12) Sådana andligt sinnade vänner finner vi bland våra medtillbedjare. Men betyder det att alla som kommer till mötena i Rikets sal är bra vänner? Nej, inte nödvändigtvis.

12, 13. a) Varför måste vi vara selektiva när vi väljer vänner också inom församlingen? b) Vilka problem fanns det i församlingarna under det första århundradet, och vilka skarpa varningar gav Paulus därför?

¹² Också inom församlingen måste vi vara selektiva om vi skall få vänner som bygger upp oss andligen. Bör det förvåna oss? Egentligen inte. En del kristna behöver längre tid på sig för att nå andlig mogenhet, precis som en del frukter på ett träd behöver längre tid på sig för att mogna. I alla församlingar finner vi därför kristna som har kommit olika långt i sin andliga tillväxt. (Hebréerna 5:12–6:3) Vi är naturligtvis tålmodiga och kärleksfulla mot de nyare och svagare, eftersom vi vill hjälpa dem att växa till andligen. (Romarna 14:1; 15:1)

¹³ Ibland kan det uppstå en situation i församlingen som kräver att vi ser upp med vårt umgänge. Somliga kanske uppför sig på ett sätt som kan ifrågasättas. Andra kanske är bittra eller har en tendens att klaga. Det fanns liknande problem i församlingarna under det första århundradet. De flesta medlemmarna var trogna, men en del uppförde sig inte rätt. På grund av att somliga i församlingen i Korinth inte höll fast vid vissa kristna läror varnade aposteln Paulus församlingen och sade: ”Bli inte vilseledda. Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor.” (1 Korinthierna 15:12, 33) Paulus varnade Timoteus för att det även bland medkristna kunde finnas några som  handlade orätt. Timoteus uppmanades att undvika sådana och att inte göra dem till sina nära vänner. (2 Timoteus 2:20–22)

14. Hur kan vi tillämpa principen bakom Paulus varningar när det gäller umgänge?

¹⁴ Hur kan vi tillämpa principen bakom Paulus varningar? Genom att inte vara nära vän med någon – inom eller utanför församlingen – som skulle kunna ha ett dåligt inflytande på oss. (2 Thessalonikerna 3:6, 7, 14) Vi måste skydda vår andlighet. Kom ihåg att vi likt svampar suger åt oss eller anammar de attityder och vanor som våra nära vänner har. Precis som vi inte kan doppa ner en svamp i vinäger och förvänta oss att den skall fyllas med vatten, så kan vi inte umgås med dem som utövar ett dåligt inflytande och förvänta oss att vi skall påverkas positivt. (1 Korinthierna 5:6)

15. Vad kan du göra för att få andligt sinnade vänner i församlingen?

¹⁵ Lyckligtvis har vi stora möjligheter att finna bra vänner bland våra medtillbedjare. (Psalm 133:1) Hur kan du få andligt sinnade vänner i församlingen? När du odlar egenskaper och vanor som behagar Gud, kommer andra som har samma inriktning utan tvivel att dras till dig. Samtidigt kanske du måste göra en del rent praktiskt för att få nya vänner. (Se rutan ” Hur vi fick bra vänner”.) Var observant och se vilka det är som visar de egenskaper som du vill återspegla. Följ Bibelns råd och ”vidga” dig. Sök vänner bland medtroende oberoende av deras etniska ursprung, nationalitet eller kulturella bakgrund. (2 Korinthierna 6:13; 1 Petrus 2:17) Umgås inte bara med dem som är i din egen ålder. Kom ihåg att Jonatan var mycket äldre än David. Många äldre har ett rikt förråd av erfarenhet och vishet som de kan dela med sig av.

16, 17. Om en medtillbedjare sårar oss på något sätt, varför bör vi då inte dra oss undan från församlingen?

¹⁶ I församlingen finns det många olika personligheter, och medlemmarnas bakgrund varierar mycket. Det här gör att det då och då kan uppstå problem. En medtroende kan säga eller göra något som sårar våra känslor. (Ordspråksboken 12:18) Personlighetsmotsättningar, missförstånd och meningsskiljaktigheter kan ibland orsaka problem. Kommer vi då att snava och dra oss undan från församlingen? Inte om vi verkligen älskar Jehova och dem som han älskar.

¹⁷ Som livets givare och uppehållare förtjänar Jehova att få vår kärlek och fullständiga hängivenhet. (Uppenbarelseboken 4:11) Och den församling som han väljer att använda förtjänar vårt lojala stöd. (Hebréerna 13:17) Om en  medtillbedjare sårar oss eller gör oss besvikna på något sätt, drar vi oss därför inte undan från församlingen för att markera vårt missnöje. Varför skulle vi göra det? Jehova har ju inte sårat oss. Vår kärlek till honom skulle aldrig kunna tillåta oss att vända ryggen till honom och hans folk. (Psalm 119:165)

18. a) Vad kan vi göra för att främja friden i församlingen? b) Vilka välsignelser kan vi få om vi väljer att förlåta när det finns berättigade skäl att göra det?

¹⁸ Kärleken till våra medtillbedjare får oss att främja friden i församlingen. Jehova förväntar inte fullkomlighet av dem som han älskar, och det bör inte heller vi göra. Kärleken får oss att överse med mindre fel och misstag. Vi tänker på att vi alla är ofullkomliga och handlar fel. (Ordspråksboken 17:9; 1 Petrus 4:8) Kärleken hjälper oss att ”villigt förlåta varandra”. (Kolosserna 3:13) Det är inte alltid lätt att tillämpa det här rådet. Om vi låter negativa känslor få överhanden över oss, kan det få oss att fortsätta att hysa agg och kanske mena att vår vrede på något sätt straffar den som har felat mot oss. Men om vi fortsätter att hysa agg straffar vi i själva verket oss själva. Att vi väljer att förlåta när det finns berättigade skäl att göra det ger rika välsignelser. (Lukas 17:3, 4) Det ger oss frid i sinnet och hjärtat, bevarar friden i församlingen och skyddar framför allt vårt förhållande till Jehova. (Matteus 6:14, 15; Romarna 14:19)

19. Vilka situationer kan uppstå som gör det nödvändigt att vi slutar umgås med någon?

¹⁹ Ibland blir vi uppmanade att sluta umgås med någon som har varit en medlem av församlingen. Den situationen uppstår när en person blir utesluten därför att han har överträtt Guds lag och inte ångrar sig eller när någon förnekar  tron genom att lära ut falska läror eller genom att ta avstånd från församlingen. Guds ord uppmanar oss klart och tydligt att ”sluta upp att vara i sällskap” med sådana. * (1 Korinthierna 5:11–13; 2 Johannes, vers 9–11) Det kan vara mycket svårt att sluta umgås med någon som kanske har varit en god vän eller som är en nära släkting. Kommer vi att inta en fast hållning och visa att vi sätter lojaliteten mot Jehova och hans rättfärdiga lagar före allt annat? Kom ihåg att Jehova sätter stort värde på lojalitet och lydnad.

20, 21. a) Varför är anordningen med uteslutning kärleksfull? b) Varför är det viktigt att vi väljer vårt umgänge med förstånd?

²⁰ Anordningen med uteslutning är verkligen kärleksfull. Hur då? Att utesluta en syndare som inte ångrar sig är ett uttryck för kärlek till Jehovas heliga namn och allt som det står för. (1 Petrus 1:15, 16) Uteslutning är dessutom ett skydd för församlingen. Trogna medlemmar skyddas mot skadligt inflytande från uppsåtliga syndare och kan utöva sin tillbedjan i vetskap om att församlingen är en trygg oas mitt i den här onda världen. (1 Korinthierna 5:7; Hebréerna 12:15, 16) Den stränga tillrättavisningen är också ett uttryck för kärlek till den som handlat fel. Den kan vara precis vad som behövs för att han skall ruskas om och komma till besinning och göra det som behövs för att vända tillbaka till Jehova. (Hebréerna 12:11)

²¹ Vi kan inte komma ifrån att våra nära vänner kan ha ett starkt inflytande på oss. Det är därför viktigt att vi väljer vårt umgänge med förstånd. Om vi gör Guds vänner till våra vänner, om vi älskar dem som Gud älskar, kommer vi att omge oss med de bästa vänner vi kan få. Deras påverkan kommer att hjälpa oss att hålla fast vid vårt beslut att behaga Jehova.