Det är inte mycket som vållar oss större smärta än att en familjemedlem, släkting eller nära vän blir utesluten ur församlingen för att han eller hon har handlat orätt och inte visar någon ånger. Vårt sätt att reagera på Bibelns anvisningar i den här frågan visar hur djup vår kärlek till Gud är och hur lojala vi är mot hans anordning. * Vi skall se på några frågor som kan uppstå i det här sammanhanget.

Hur bör vi behandla en som är utesluten? Bibeln uppmanar de kristna ”att sluta upp att vara i sällskap med någon som kallas broder och som är otuktig eller girig eller en avgudadyrkare eller en smädare eller en drinkare eller en utsugare, ja, att inte ens äta med en sådan”. (1 Korinthierna 5:11) När det gäller en som ”inte förblir i Kristi lära” läser vi: ”Ta inte emot honom i era hem, och uttala inte en hälsning till honom. Ty den som uttalar en hälsning till honom, han är delaktig i hans onda gärningar.” (2 Johannes, vers 9–11) Vi umgås inte med uteslutna personer och har ingen andlig gemenskap med dem. I Vakttornet för 15 december 1981, sidan 17, sades det: ”Det lilla ordet ’Hej!’ kan vara det första steget hänemot ett samtal och kanske även mot ett vänskapsförhållande. Skulle vi vilja ta detta första steg i fråga om en utesluten person?”

Är det verkligen nödvändigt att undvika all kontakt med uteslutna personer? Ja, av flera orsaker. För det första är det en fråga om lojalitet mot Gud och hans ord. Vi lyder Jehova inte bara när det är lätt att göra det utan också när det är svårt. Kärleken till Gud får oss att lyda alla hans bud, eftersom vi inser att han är rättvis och kärleksfull och att han har utformat sina lagar så att de är till vårt bästa. (Jesaja 48:17; 1 Johannes 5:3) För det andra skyddas vi och resten av församlingen mot att bli besmittade andligen och moraliskt,  och dessutom upprätthålls församlingens goda rykte. (1 Korinthierna 5:6, 7) För det tredje kan det också vara till hjälp för den uteslutne att vi håller fast vid Bibelns principer. Att vi understöder den dömande kommitténs beslut kan påverka hjärtat hos den som handlat orätt och som hittills inte har reagerat positivt på de äldstes försök att hjälpa honom. Att han förlorar den dyrbara gemenskapen med familj och vänner kan hjälpa honom att ”komma till besinning”, att se det allvarliga i det han gjort och göra vad som behövs för att vända tillbaka till Jehova. (Lukas 15:17)

Hur är det om en familjemedlem eller släkting blir utesluten? Då kan släktbandet sätta vår lojalitet på ett svårt prov. Hur bör vi handla i sådana fall? Vi kan inte här ta upp varje tänkbar situation som kan uppstå, men vi skall se på två vanliga situationer.

En utesluten familjemedlem kanske fortfarande bor hemma och är en del av hushållet. Uteslutningen bryter inte familjebanden, och därför kan familjens normala dagliga aktiviteter fortsätta som vanligt. Men genom sitt handlingssätt har den uteslutne valt att bryta det andliga bandet mellan sig och sin troende familj. Lojala familjemedlemmar kan därför inte längre ha någon andlig gemenskap med honom. Om den uteslutne är med när familjen samlas för att studera Bibeln, skall han inte medverka i studiet. Men om den uteslutne är ett minderårigt barn har föräldrarna fortfarande ansvaret att undervisa och tillrättavisa honom. Kärleksfulla föräldrar kan därför leda ett bibelstudium med barnet. * (Ordspråksboken 6:20–22; 29:17)

Det kan också hända att den uteslutna familjemedlemmen bor utanför hemmet. Även om man behöver ha viss begränsad kontakt vid enstaka tillfällen för att sköta nödvändiga familjeangelägenheter, bör varje sådan kontakt  begränsas till ett minimum. Lojala kristna familjemedlemmar söker inte efter förevändningar att kunna träffa en sådan utesluten familjemedlem. Lojalitet mot Jehova och hans organisation får dem att respektera Bibelns anordning med uteslutning. Deras lojala handlingssätt är till nytta för den som handlat orätt och kan hjälpa honom att ta till sig den tuktan han fått. * (Hebréerna 12:11)