Femte Moseboken 15:1–23
15 Vart sjunde år ska du efterskänka skulder.+
2 Så här ska det gå till: Den som har gett någon ett lån ska efterskänka skulden. Han ska inte kräva sin medmänniska och broder på betalning, eftersom en efterskänkning till ära för Jehova kommer att kungöras.+
3 Utlänningen får du kräva på betalning,+ men din broders skuld måste du efterskänka, vad han än är skyldig dig.
4 Ingen bland er ska behöva bli fattig, för Jehova ska välsigna er+ i det land som Jehova, er Gud, ger er som egendom,*
5 om ni bara lyder Jehova, er Gud, och noga följer alla de bud som jag ger er i dag.+
6 Jehova, er Gud, ska välsigna er, precis som han har lovat. Många folk ska låna* av er, men själva ska ni aldrig behöva låna.+ Och ni ska härska över många folk, men de ska aldrig härska över er.+
7 Om en broder i en av dina städer i det land som Jehova, din Gud, ger dig blir fattig, ska du inte vara hårdhjärtad och snål* mot honom.+
8 Nej, du ska villigt öppna din hand+ och låta honom låna* vad han än behöver eller saknar.
9 Akta dig så att denna onda tanke inte gror i ditt hjärta: ’Det sjunde året, efterskänkningsåret, är nära’,+ och du blir snål mot din fattige broder och inte ger honom något. Om han måste ropa till Jehova på grund av dig kommer det att tillräknas dig som synd.+
10 Du ska vara generös mot honom,+ och du* ska inte ge motvilligt. Om du följer detta kommer Jehova, din Gud, att välsigna allt du gör.+
11 Det kommer nämligen alltid att finnas fattiga i landet.+ Det är därför jag befaller dig: ’Du ska vara generös och öppna din hand för dina fattiga och behövande bröder i landet.’+
12 Om en medisraelit, en hebreisk man eller kvinna, har sålt sig som slav till dig och tjänat dig i sex år, ska du frige honom det sjunde året.+
13 Och när du friger honom ska du inte skicka i väg honom tomhänt.
14 Du ska vara generös och ta något från din småboskapshjord, din tröskplats och din olje- och vinpress och ge till honom, alltefter hur Jehova, din Gud, har välsignat dig.
15 Kom ihåg att du själv var slav i Egypten och att Jehova, din Gud, befriade* dig. Det är därför jag befaller dig detta i dag.
16 Men om din slav säger: ’Jag vill inte lämna dig!’ därför att han älskar dig och din familj och har haft det bra hos dig,+
17 då ska du ställa honom vid dörren och ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren, och han ska bli din slav för resten av livet. Du ska göra likadant om det gäller din slavinna.
18 Du ska inte gräma dig när du friger din slav och han lämnar dig, för hans arbete under de sex åren hos dig var värt dubbelt så mycket som en inhyrd arbetares, och Jehova, din Gud, har välsignat dig på alla sätt.
19 Du ska avskilja alla förstfödda handjur bland din nötboskap och småboskap åt Jehova, din Gud.+ Du ska inte använda en förstfödd tjur till något arbete eller klippa dina förstfödda får och getter.
20 Varje år ska du och din familj äta dessa djur inför Jehova, din Gud, på den plats som Jehova väljer ut.+
21 Men om djuret har någon defekt, om det är halt eller blint eller har någon annan allvarlig defekt, får du inte offra det åt Jehova, din Gud.+
22 Ni ska äta det i era städer.* Både orena och rena får äta det, precis som de kan äta gasell eller hjort.+
23 Men du får inte äta blodet.+ Du ska hälla ut det på marken som vatten.+
Fotnoter
^ Ordagrant ”arvedel”.
^ Eller ”låna mot pant”.
^ Ordagrant ”tillsluta din hand”.
^ Eller ”låna mot pant”.
^ Ordagrant ”ditt hjärta”.
^ Eller ”friköpte”.
^ Ordagrant ”inom dina portar”.