Slump eller formgivning?

Ben – ett under av styrka

● Ben har beskrivits som ”ett ingenjörskonstens mästerverk när det gäller draghållfasthet, tryckhållfasthet och böjhållfasthet”. Varför det?

Intressanta fakta: Människans skelett består av 206 ben och 68 leder. Det längsta benet är lårbenet, och det minsta är stigbygeln, ett ben som sitter i örat. Som skickliga gymnaster visar kan ben, muskler, brosk och leder ge en frisk kropp en häpnadsväckande flexibilitet och rörelseförmåga. ”Enbart tummen borde kunna övertyga vem som helst om att vår kropps arkitekt (vem det än är) måste ha varit ett geni!” säger National Space Biomedical Research Institute.

Ben klarar också en otrolig belastning. ”[Ben] är uppbyggt på precis samma sätt som armerad betong”, säger institutet. ”Stålet i armerad betong ger draghållfastheten, medan cementen, sanden och stenen ger tryckhållfastheten. Men tryckhållfastheten hos ben är större än tryckhållfastheten hos till och med den bäst armerade betongen.” ”Vi önskar bara att vi kunde imitera den”, säger Robert O. Ritchie, professor i materialvetenskap vid University of California i Berkeley i USA.

Till skillnad från betong utgör ben en väsentlig del av oräkneliga organismers kroppar. Och ben är dynamiskt. Det kan reparera sig självt. Det reagerar på hormoner som påverkar dess tillväxt och utveckling, och det har till och med en viktig uppgift när det gäller att tillverka blodkroppar. Och precis som muskler blir ben långsamt starkare när belastningen på det ökar. Idrottsmän har därför kraftigare benstomme än så kallade soffliggare.

Vad tror du? Är ben en produkt av slumpen? Eller är det formgivet?

[Bild på sidan 25]

Benvävnad (förstorad).

[Bildkälla på sidan 25]

Skelettdel: © MedicalRF.com/age fotostock; närbild: © Alfred Pasieka/Photo Researchers, Inc.; gymnast: Cultura RF/Punchstock