Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Macadamianöten – Australiens inhemska delikatess

Macadamianöten – Australiens inhemska delikatess

Macadamianöten – Australiens inhemska delikatess

BOTANISTEN Walter Hill tittade ängsligt på sin unge medhjälpare. Pojken hade just ätit några nötter från ett nyupptäckt träd i de subtropiska regnskogarna i sydöstra Queensland i Australien. Hill hade hört att nötterna var giftiga. Men pojken blev inte sjuk, och inte heller föll han död ner. I stället tyckte han att nötterna var underbart goda. Så Hill smakade själv en nöt och kunde inte annat än att hålla med. Snart började han distribuera macadamiaplantor till vänner och botanister världen över. *

I dag, ungefär 150 år senare, är macadamianötter omtyckta över hela världen – och det av goda skäl. Tidskriften Chronica Horticulturae förklarar: ”Macadamianöten anses vara en av världens mest utsökta gourmetnötter på grund av sin unika, milda smak, krispighet och varma, gräddvita färg.” Inte undra på att de här nötterna har blivit Australiens mest framgångsrika inhemska gröda!

En hård nöt att knäcka

De ständigt gröna macadamiaträden växer på Australiens subtropiska östkust. Två av de nio arterna har ätliga nötter, som består av en fibrig yttre hylsa, ett brunt runt skal och en gräddvit nötkärna.

Det extremt hårda skalet är svårt att knäcka. * Aboriginerna använde stenar. John Waldron, en framstående fruktodlare, använde hammare och städ. Med den metoden knäckte han faktiskt omkring åtta miljoner nötter under en period på 50 år. Kunde det här göras på maskinell väg? De första konstruktionerna var inte tillräckligt bra eftersom de lätt skadade nötkärnan. Men med tiden utvecklades bättre maskiner.

Det var också svårt att föröka träden. Även om man planterade nötter från fina träd blev resultatet ofta undermåligt, och ympningsförsöken misslyckades. På grund av de här svårigheterna kom den kommersiella odlingen av sig – tills hawaiianerna tog itu med problemet och lyckades göra en del viktiga genombrott. Snart producerades 90 procent av världens alla macadamianötter på Hawaii, och därför kom de inte helt oväntat att kallas hawaiinötter.

På 1960-talet kom sedan den kommersiella odlingen i gång på allvar även i Australien, och man drog då nytta av hawaiianernas erfarenheter. Industrin växte snabbt, och i dag står Australien för omkring 50 procent av världsproduktionen. Nötterna odlas också i Afrika, Asien och Centralamerika.

Ett besök på en australisk farm

Vakna! gjorde ett besök hos Andrew, som har en macadamiaodling i närheten av staden Lismore i New South Wales. ”Vi planterar olika varianter med några raders mellanrum för att underlätta korspollination”, förklarade han. Han berättade också att ungefär 80 procent av de miljontals träd som planterats i Australien är varianter som valts av hawaiianska odlare. Men de australiska odlarna använder nu genetiskt material från vilda macadamiaträd för att få fram bättre lokala varianter.

När vi tittar närmare på träden ser vi hundratals nötter som hänger som små bollar i den täta grönskan. Efter ett halvår är de mogna och faller till marken. Vi ser att det är hål i några av nötterna. ”Råttor”, förklarar Andrew. ”De kan bita hål på ett skal på åtta sekunder. Vildsvinen är också väldigt förtjusta i nötterna.” En bit bort stannar han till och sparkar fram en nöt som ligger halvt begraven i marken. ”Tre cent sparade direkt”, säger Andrew med ett flin. Vid skörden använder många odlare en särskild maskin med en cylinderformad behållare och korta ”fingrar” av plast som samlar ihop nedfallna nötter. På farmen tar man sedan bort den yttre hylsan och sorterar nötterna. Därefter skickas de till en fabrik där de skalas, graderas och sänds vidare för försäljning.

Goda och nyttiga!

Mot slutet av rundvandringen smaskar vi i oss en handfull nötter och riktigt njuter av den fylliga, gräddiga smaken. Men är macadamianötterna nyttiga? Enligt ett statligt informationsblad innehåller nötterna ”i regel mer än 72% olja” (mestadels nyttig, enkelomättad), ”vilket är den största mängden bland alla oljehaltiga nötter”. Nyare studier har visat att måttlig konsumtion kan sänka kolesterolvärdet, triglyceridnivån och högt blodtryck.

Nötterna används bland annat i chokladpraliner, finare bakverk och glass, och många tycker om att äta dem rostade, saltade eller helt naturella. Hur man nu än föredrar dem, så brukar de för det mesta ge mersmak.

[Fotnoter]

^ § 2 Flera år tidigare hade upptäcktsresandena Cunningham (1828) och Leichhardt (1843) samlat in macadamianötter, men deras exemplar hade lagts i förvar och inte beskrivits. År 1857 gav en av Hills kolleger, botanisten Ferdinand von Mueller i Melbourne, släktet namnet Macadamia efter sin gode vän doktor John Macadam.

^ § 6 Krossat macadamiaskal är så hårt att det kan användas i industriella slipmedel.

[Ruta på sidan 23]

KRAFTVERK SOM DRIVS PÅ NÖTSKAL

De stenhårda macadamiaskalen har nästan lika högt bränslevärde som brunkol. En australisk elproducent använder därför sådana skal för att alstra elektricitet både till anläggningen där nötterna bereds och till det allmänna elnätet. Det här är det första australiska projektet för att omvandla avfall till energi, och verksamheten kommer troligen att utökas i takt med att fler odlare tillhandahåller bränsle.

[Bild på sidan 23]

Australiska odlare planterar tusentals nya träd varje år.

[Bildkälla på sidan 23]

Samtliga foton på sidorna 22 och 23: Australian Macadamia Society.