En kristen kanske vidtar vissa åtgärder för att skydda sig själv och sin familj, men han eller hon gör det alltid inom ramen för Bibelns principer. De principerna visar att det vore fel att använda skjutvapen för att försvara sig mot andra människor. Tänk på följande:

Livet är heligt för Jehova. David skrev att Jehova ”är livets källa”. (Ps. 36:9) Så en kristen som skyddar sig själv eller sin egendom gör allt för att undvika blodskuld, dvs. att orsaka någons död. (5 Mos. 22:8; Ps. 51:14)

Man kan dra på sig blodskuld oavsett vilket tillhygge man väljer att försvara sig med. Men med ett skjutvapen ökar risken för att man tar livet av någon, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. * Och ofta kan en angripare vara stressad och spänd, så om han ser att man har ett vapen kan situationen förvärras och leda till att någon mister livet.

Natten innan Jesus dog bad han lärjungarna ta med sig svärd, men tanken var inte att de skulle använda svärden. (Luk. 22:36, 38) Jesus ville i stället lära sina lärjungar något viktigt: De skulle inte ta till våld, inte ens när de stod inför en beväpnad folkskara. (Luk. 22:52) När Petrus drog sitt svärd och skadade översteprästens slav, sa  Jesus till Petrus: ”För tillbaka ditt svärd till dess plats.” Sedan slog Jesus fast en grundläggande princip som de kristna följer än i dag: ”Alla som tar till svärd skall gå under genom svärd.” (Matt. 26:51, 52)

I Mika 4:3 förutsades det att Guds folk skulle ”smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar”. Sanna kristna är kända för att vara fredliga. De följer den uppmaning som Paulus fick skriva ner: ”Återgälda ingen med ont för ont. ... Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er.” (Rom. 12:17, 18) Paulus följde själv den här uppmaningen när han hamnade i farliga situationer. Han hotades bland annat av ”stråtrövare”, men han lät aldrig sin egen säkerhet gå före Jehovas principer. (2 Kor. 11:26) Han litade i stället på Gud och på visheten i Guds ord, en ”vishet [som] är bättre än stridsredskap”. (Pred. 9:18)

Kristna värderar livet mycket högre än materiella saker. ”Inte ens när någon har överflöd härrör hans liv från det han äger.” (Luk. 12:15) Så om vi inte lyckas avvärja en hotfull situation med våra ord väljer vi att följa Jesus råd: ”Stå inte emot den som är ond.” Det här kan innebära att vi låter en rånare få det han vill ha. (Matt. 5:39, 40; Luk. 6:29) * Det bästa är såklart att försöka förebygga och undvika farliga situationer. Man kan löpa mindre risk att bli utsatt för hot om man följer Bibelns råd att inte skylta med sina ”resurser i livet”. (1 Joh. 2:16) Det kan också vara till skydd att vara känd som ett Jehovas vittne. (Ords. 18:10)

Kristna tar hänsyn till andras samveten. (Rom. 14:21) En del i församlingen skulle kunna bli chockade och ta illa upp om de fick veta att en medtroende har ett skjutvapen för att skydda sig mot andra människor. Vi kanske har laglig rätt att äga ett vapen, men eftersom vi älskar våra bröder och systrar vill vi aldrig göra något som får dem att ta anstöt. (1 Kor. 10:32, 33; 13:4, 5)

Kristna vill vara goda exempel. (2 Kor. 4:2; 1 Petr. 5:2, 3) En kristen som fått råd av de äldste på grund av att han har ett vapen för att skydda sig mot andra, men som ändå väljer att behålla det, är inget bra föredöme. Han skulle alltså inte vara kvalificerad för ansvarsuppgifter eller särskilda tjänsteprivilegier i församlingen. Samma sak gäller en kristen som fortsätter att bära vapen i sitt arbete. Det skulle vara bättre om han eller hon kunde hitta ett annat arbete. *

Det är upp till varje enskild kristen att välja hur man ska skydda sig själv, sin familj och sin egendom eller vad man ska arbeta med. Men Jehova har gett oss principer för att han älskar oss, och vi vill grunda våra beslut på dem. Därför väljer andligt mogna kristna att inte ha ett vapen för att skydda sig mot andra människor. De litar på Jehova och följer hans principer, och de vet att det är det enda som kommer att ge evig trygghet. (Ps. 97:10; Ords. 1:33; 2:6, 7)