Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Sanningsfrön sprids i Södra Sibirien

Sanningsfrön sprids i Södra Sibirien

Sanningsfrön sprids i Södra Sibirien

REPUBLIKEN Tuva i Ryssland ligger i den sydligaste delen av Sibirien med Mongoliet i söder och öster. Många i den republiken bor i avlägset belägna samhällen som är svåra att nå med budskapet om Guds kungarike. Men för någon tid sedan anordnades ett seminarium i huvudstaden Kyzyl med många närvarande från de här avlägsna områdena. Marija, som är pionjär i Kyzyl, fick reda på att de skulle komma och insåg att hon hade en unik möjlighet att vittna för dem.

Marija berättar vad som hände: ”Skolan där jag arbetar som lärare anordnade ett seminarium om alkohol- och drogmissbruk. Det skulle vara omkring 50 närvarande från de mest avlägsna delarna av Tuva, bland annat lärare, psykologer och socialsekreterare.” Även om Marija insåg att det här mötet var en fantastisk möjlighet att vittna, kändes det inte helt enkelt. Hon förklarar: ”Jag är väldigt blyg och tycker att det är svårt att vittna informellt. Men jag bad till Jehova om mod att ta vara på den här chansen.” Hur gick det?

Marija fortsätter: ”Jag hittade ett Vakna! som handlade om fobier. ’Det kanske intresserar en psykolog’, tänkte jag, och tog med mig det till skolan. Den dagen kom en av lärarna vid seminariet in på mitt kontor, och jag erbjöd henne tidskriften. Hon tog gärna emot den och berättade att hon själv hade en fobi. Nästa dag tog jag med mig första bandet av boken Ungdomar frågar svar som fungerar till henne. Hon tog emot den också. Jag blev uppmuntrad och tänkte att andra lärare kanske också skulle tycka om den boken. Så jag tog med mig en hel kartong böcker och annan litteratur till skolan.” Kartongen tömdes snabbt. Marija berättar vad som hände: ”Flera kolleger till den lärare som hade fått boken kom in på kontoret och frågade: ’Var lämnas böckerna ut?’” De hade kommit helt rätt!

Sista dagen på seminariet var en lördag. Marija var ledig, men hon ställde fram litteratur på flera bord inne på sitt kontor. På en skylt skrev hon: ”Kära kolleger! Ta gärna litteratur till er själva och era bekanta. Den kan hjälpa er i arbetet och stärka era familjer.” Vad blev resultatet? ”Jag gick till kontoret den dagen och såg att det mesta av litteraturen redan var borta. Jag ordnade snabbt fram fler böcker och tidskrifter.” När seminariet var slut hade Marija fått lämna 380 tidskrifter, 173 böcker och 34 broschyrer. När deltagarna återvände hem tog de med sig litteraturen. Marija säger: ”Jag är så glad att frön av sanning nu har nått de mest avlägsna delarna av Tuva!” (Pred. 11:6)

[Karta på sidan 32]

(För formaterad text, se publikationen)

RYSSLAND

REPUBLIKEN TUVA