1. Varför måste vi ha full tilltro till Bibeln?

NÄR de äldste funderar på om någon som studerar Bibeln kan få börja gå i tjänsten frågar de sig själva: ”Visar det han säger att han tror att Bibeln är Guds inspirerade ord?” * För alla som vill bli förkunnare, ja för alla som tjänar Gud, måste svaret definitivt vara ja. Varför det? Vi måste ha full tilltro till Bibeln och lära oss att använda den i tjänsten för att kunna hjälpa andra att lära känna Jehova och bli räddade.

2. Varför måste vi förbli i det som vi har lärt oss?

² Aposteln Paulus betonade hur viktig Bibeln är när han skrev till Timoteus: ”Förbli du i det som du har lärt dig och har övertygats att tro på.” Paulus tänkte på de bibliska sanningar som hade fått Timoteus att sätta tro till de goda nyheterna och som kunde göra honom ”vis till räddning”. De sanningarna har precis samma inverkan på oss i våra dagar. (2 Tim. 3:14, 15) Vi använder ofta det Paulus säger i den efterföljande versen för att visa att Bibeln kommer från Gud, men vi kan lära oss mer av orden i 2 Timoteus 3:16. (Läs.) Vi ska analysera den här versen i detalj. Det kommer att stärka vår tilltro till att alla Jehovas befallningar är ”rätta”. (Ps. 119:128)

3–5. a) Hur reagerade folkskaran på Petrus tal vid pingsten, och varför det? b) Varför tog många i Thessalonike emot sanningen? c) Vad gör intryck på många i vår tid när vi går i tjänsten?

³ Jesus sa till nationen Israel att han skulle sända ”profeter, visa män och offentliga lärare” till dem. (Matt. 23:34) När han sa det tänkte han på sina lärjungar. Han hade lärt dem att använda Skrifterna  i sin tjänst. En av dessa ”offentliga lärare”, aposteln Petrus, höll ett tal till en stor åhörarskara i Jerusalem vid pingsten år 33, och då citerade han flera avsnitt från de hebreiska skrifterna. Många kände ”ett hugg i hjärtat” när de hörde Petrus tillämpning, ångrade sina synder och bad om Guds förlåtelse. Omkring tre tusen av dem blev kristna den dagen. (Apg. 2:37–41)

⁴ En annan offentlig lärare, aposteln Paulus, förde de goda nyheterna långt bortom Jerusalem. I staden Thessalonike i Makedonien till exempel talade han med judarna i en synagoga. Under tre sabbater resonerade han med dem och ”utgick då från Skrifterna, och han förklarade och bevisade genom hänvisningar att det var nödvändigt för Messias att lida och att uppstå från de döda”. Vad ledde det till? ”Några av dem [judarna] blev övertygade”, och det blev även ”ett stort antal greker”. (Apg. 17:1–4)

⁵ Många blir imponerade av hur vi i vår tid använder Bibeln när vi undervisar. Sedan en syster i Schweiz hade läst en bibeltext i tjänsten fick hon frågan: ”Vilket samfund representerar du?” Hon svarade att hon och den syster hon samarbetade med båda var Jehovas vittnen. Den besökte sa: ”Det borde jag ha förstått. Vilka andra än Jehovas vittnen skulle komma till min dörr och läsa ur Bibeln?”

6, 7. a) Hur kan de som undervisar i församlingen använda Bibeln på bästa sätt? b) Hur kan vi använda Bibeln effektivt när vi leder bibelstudier?

⁶ Hur kan vi bli ännu bättre på att använda Bibeln när vi undervisar? Om du har förmånen att få undervisa från podiet är det viktigt att du tydligt anger vilka bibelställen du använder. Återge inte bärande bibelställen med egna ord, och läs inte verserna från en utskrift, en surfplatta eller liknande. Slå upp Bibeln och läs direkt ur den, och uppmuntra åhörarna att också göra det. Ta dig också tid att förklara verserna, så att de som lyssnar kan dras närmare Jehova. Använd tiden till att utveckla tankarna från Guds ord i stället för att använda komplicerade illustrationer och erfarenheter som mest är till för att locka till skratt.

⁷ Vad behöver vi tänka på när vi leder bibelstudier? När vi använder vår litteratur måste vi vara noga med att inte hoppa över bibelhänvisningarna. Vi uppmuntrar dem vi studerar med att läsa de bibelverser som det hänvisas till och hjälper dem att förstå innebörden. Hur kan vi göra det? Inte genom att komma med långa förklaringar som förvandlar studiet till en serie föreläsningar, utan genom att uppmuntra dem vi studerar med att uttrycka sig med egna ord. Vi kan ställa genomtänkta frågor som hjälper dem att dra rätta slutsatser i stället för att tala om för dem hur de ska tänka och handla. *

8. Vilken inre kamp hade Paulus?

⁸ Vi tänker ofta på ”tillrättavisning” som en uppgift för äldstebröderna. Och det är sant att tillsyningsmännen har ansvaret att tillrättavisa ”dem som bedriver synd”. (1 Tim. 5:20; Tit. 1:13) Men det är också viktigt att vi tillrättavisar oss själva. Paulus var en föredömlig kristen som hade rent samvete. (2 Tim. 1:3) Ändå skrev han: ”I mina lemmar ser jag en annan lag, som för krig mot mitt sinnes lag och gör mig till fånge under syndens lag.” Om vi granskar sammanhanget kan vi bättre förstå vilken kamp Paulus fick utkämpa för att kontrollera  sin syndfulla natur. (Läs Romarna 7:21–25.)

9, 10. a) Vilka svagheter kan Paulus ha kämpat med? b) Vad gjorde Paulus förmodligen för att klara av sin kamp?

⁹ Vilka svagheter kämpade Paulus med? Han nämner inte det, men han skrev till Timoteus att han tidigare hade varit ”en fräck människa”, en som ohämmat följde sina impulser. (1 Tim. 1:13) Innan han blev kristen gjorde han allt för att motarbeta kristendomen. När han själv beskriver sina känslor för Kristi efterföljare talar han om sitt ”stora raseri mot dem”. (Apg. 26:11) Paulus lärde sig att behärska sitt humör, men ibland fick han nog ändå kämpa för att få kontroll över sina känslor och sina ord. (Apg. 15:36–39) Vad hjälpte honom att klara av det?

¹⁰ I sitt brev till de kristna i Korinth beskrev han vilken taktik han använde för att tillrättavisa sig själv. (Läs 1 Korinthierna 9:26, 27.) Han tog beslutsamt itu med sina svagheter. Han sökte säkert efter råd och vägledning i Skrifterna, bad Jehova om hjälp att tillämpa det han läst och gjorde sitt bästa för att bättra sig. * Vi kan lära oss mycket av hans exempel, för vi har en liknande kamp mot vår ofullkomliga natur.

11. Hur kan vi pröva oss själva för att se om vi vandrar på sanningens väg?

¹¹ Vi får inte bli självbelåtna och slappna av i vår kamp mot våra svagheter. Vi måste i stället fortsätta att pröva oss själva för att se om vi verkligen vandrar på sanningens väg. (2 Kor. 13:5) När vi läser sådana avsnitt som Kolosserna 3:5–10 är det bra att vi frågar oss själva: ”Arbetar jag verkligen hårt för att ’döda’ mina syndfulla tendenser, eller har jag börjat tumma på moralen? Om det dyker upp en omoralisk webbsida, stänger jag då snabbt ner den? Eller söker jag rentav upp olämpliga sidor på nätet?” Om vi på det här sättet tillämpar råden i Bibeln på oss själva hjälper det oss att ”hålla oss vakna och bevara vår besinning”. (1 Thess. 5:6–8)

12, 13. a) Vilket mål bör vi ha när vi vill hjälpa någon, och hur kan vi följa Jesu exempel? b) Vilken attityd måste vi undvika?

¹² Det grekiska ord som återgetts med ”korrigering” kan också återges ”återupprättelse”, ”tillrättaläggande”, ”förbättring” eller ”vägledning”. Om någon har missförstått det vi har sagt eller gjort kan vi ibland behöva rätta till det. De judiska religiösa ledarna klagade när Jesus var vänlig mot ”tullindrivare och syndare”. Jesus svarade: ”De friska och starka behöver inte läkare, men det gör de sjuka och svaga. Så gå och lär er vad det här betyder: ’Barmhärtighet vill jag ha och inte slaktoffer.’” (Matt. 9:11–13) Han korrigerade också människors bild av Gud. Tålmodigt och vänligt lärde han dem att Jehova är ”en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och rik på kärleksfull omtanke och sanning”. (2 Mos. 34:6) Tack vare hans ansträngningar att korrigera eller rätta till saker och ting satte många tro till de goda nyheterna.

¹³ Vi kan lära oss mycket av Jesu exempel när vi försöker hjälpa andra. Om man är upprörd är det lätt att tonen blir hård. Men det är inte det som är tanken i 2 Timoteus 3:16. Bibeln ger oss inte rätt att läxa upp andra. Skarpa, kritiska ord leder sällan till något gott, utan orsakar bara mer skada, precis som ”svärdsstötar”. (Ords. 12:18)

14–16. a) Hur kan äldstebröder korrigera vänner som behöver hjälp att lösa problem? b) Varför är det så viktigt för föräldrar att tänka på hur de korrigerar sina barn?

 ¹⁴ Så hur kan vi vara tålmodiga och vänliga när vi behöver korrigera någons tänkesätt? Tänk dig att ett gift par som ofta grälar går till en äldstebroder och ber om hjälp. Vad skulle han kunna göra? Utan att ta parti för någon av dem kan han lyfta fram bibliska principer och kanske använda tankar från kapitel 3 i Hemligheten med ett lyckligt familjeliv. Under samtalets gång kanske mannen och hustrun ser vilka råd som var och en av dem behöver tillämpa mera helt och fullt. Längre fram kan äldstebrodern följa upp det här samtalet och erbjuda mer hjälp om det skulle behövas.

 ¹⁵ Hur kan föräldrar korrigera sina barns tänkesätt? Tänk dig att din dotter i tonåren har fått en ny kompis som gör dig lite bekymrad. Det första du behöver göra är att ta reda på mer om den här personen. Om det visar sig att din oro verkligen är befogad kan du prata med din dotter. Du kanske kan visa några tankar från Ungdomar frågar – svar som fungerar, band 2. Försök sedan vara tillsammans med henne lite mer än vanligt. Var observant på vilken attityd hon har när hon går i tjänsten och när familjen gör saker tillsammans. Om du är vänlig och tålmodig kommer hon att känna att du verkligen bryr dig om henne. Och då känner hon säkert att hon vill följa ditt råd och undvika att göra dåliga val i livet.

¹⁶ På samma tålmodiga och vänliga sätt kan vi uppmuntra dem som är oroliga för sin hälsa, är missmodiga för att de blivit av med jobbet eller är bekymrade för att de har svårt att förstå någon  biblisk lära. Om vi använder Guds ord till korrigering blir det till nytta på många sätt.

17. Varför ska vi ta emot tuktan med tacksamhet?

¹⁷ Precis som Bibeln säger har de flesta av oss svårt att ta emot ”tuktan”, det är inte alltid så roligt. Men när vi tar till oss av den och tillämpar den kan den frambringa ”frukt som leder till frid, nämligen rättfärdighet”. (Hebr. 12:11) De flesta som vuxit upp i sanningen håller med om att den tuktan de fick av sina föräldrar har hjälpt dem. Och om vi tar emot den tuktan vi får av Jehova genom de äldste i församlingen kan det hålla oss kvar på livets väg. (Ords. 4:13)

18, 19. a) Varför är det viktigt att följa rådet i Ordspråksboken 18:13 när man ger tuktan ”i rättfärdighet”? b) Vad leder det ofta till när de äldste visar mildhet och kärlek?

¹⁸ Det är en konst att ge tuktan på rätt sätt. Jehova säger att den ska ges ”i rättfärdighet”. (2 Tim. 3:16) Vi måste alltså låta Bibelns principer vägleda oss. En sådan princip hittar vi i Ordspråksboken 18:13: ”När någon svarar innan han har hört vad saken gäller, är det dårskap från hans sida och en förödmjukelse.” Om de äldste behöver prata med någon som har begått en allvarlig synd måste de alltså först noggrant undersöka saken för att få reda på alla fakta. (5 Mos. 13:14) Sedan kan de ge tuktan ”i rättfärdighet”.

¹⁹ Bibeln säger också att de äldste ska tillrättavisa ”med mildhet”. (Läs 2 Timoteus 2:24–26.) Säg till exempel att någon har dragit vanära över Jehovas namn eller sårat oskyldiga. Om en äldstebroder skulle bli arg när han ger råd åt en sådan person kommer han inte att kunna hjälpa honom. Men om han däremot efterliknar ”Guds omtänksamhet” kan det motivera den som handlat fel att ändra sinne. (Rom. 2:4)

20. Vilka principer bör vägleda föräldrar när de fostrar sina barn?

²⁰ Föräldrar måste tillämpa Bibelns principer när de fostrar sina barn ”i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning”. (Ef. 6:4) En pappa som får höra att hans son har gjort något fel måste lyssna på båda sidor innan han bestämmer vilka konsekvenser det ska få. Och varken våld eller vrede hör hemma i en kristen familj. ”Jehova är mycket ömsint och barmhärtig”, och de som har ansvaret att fostra barn måste försöka efterlikna hans kärleksfulla sätt. (Jak. 5:11)

21, 22. Vilket uttryck i Psalm 119:97–104 beskriver bäst hur du känner för Jehovas ord?

²¹ En av psalmisterna berättade vid ett tillfälle varför han älskade Jehovas lag. (Läs Psalm 119:97–104.) När han studerade den fick han vishet, insikt och förstånd. Och när han följde råden i den hjälpte det honom att undvika dåliga val som kunde leda till hjärtesorg. Han tyckte att det var både trevligt och givande att studera Skrifterna. Han hade bestämt sig för att följa Guds lag, eftersom det hade gett honom så mycket.

²² Uppskattar du ”hela Skriften”? Med hjälp av Bibeln kan du bygga upp din tro på att Gud kommer att förverkliga sina avsikter. Dess inspirerade råd kan skydda dig från att utöva synd, som leder till döden. Och om du blir skicklig på att förklara den för andra, kan du hjälpa dem att hitta livets väg och hålla sig kvar på den. Vi vill använda Bibeln på alla de här sätten och fortsätta att tjäna vår Gud, Jehova, som är oändligt vis och kärleksfull.