1, 2. a) Vad oroar sig många tonårsföräldrar över? b) Vad kan göra tonårstiden till en positiv period?

MÅNGA föräldrar som är Jehovas vittnen skulle nog säga att ett av de mest glädjefyllda ögonblicken i livet är att få se sitt barn bli döpt. ”Det var väldigt känslosamt”, säger Berenice, vars fyra barn alla blev döpta innan de var 14. ”Vi var så klart tacksamma för att de ville tjäna Jehova, men vi visste också att de som tonåringar hade en tuff period framför sig.” Om ditt barn har kommit upp i tonåren, eller snart är där, kanske du känner en viss oro, precis som Berenice gjorde.

² En expert på barns utveckling säger att tonårstiden kan vara en utmaning för både föräldrar och barn, men han betonar samtidigt att det inte handlar om ”en ’galen’ eller ’omogen’ fas i livet. Det är en viktig period med intensiva känslor, socialt engagemang och kreativitet.” (Brainstorm: The Power and Purpose of the Teenage Brain) Under tonåren kan dina barn utveckla en mer meningsfull vänskap med Jehova, sätta upp mål i tjänsten och fatta egna beslut, som att överlämna sig åt Jehova och göra hans vilja. Det här kan alltså bli en väldigt positiv period på så sätt att de växer andligen, precis som Jesus gjorde  när han var ung. (Läs Lukas 2:52.) Men vilken roll har du som förälder under de här viktiga åren? Vi ska nu se hur Jesus visade kärlek, ödmjukhet och urskillning när han övade sina lärjungar och hur du som tonårsförälder har nytta av de här egenskaperna.

3. Varför kunde Jesus kalla apostlarna för sina vänner?

³ Jesus var inte bara sina apostlars ”herre”, utan också deras vän. (Läs Johannes 15:15.) På Bibelns tid brukade de som hade slavar inte berätta för slavarna om sina tankar och känslor. Men Jesus behandlade inte apostlarna som slavar, utan han var kärleksfull mot dem och använde tid tillsammans med dem. Han berättade för dem hur han tänkte och kände och var en bra lyssnare när de öppnade sig för honom. (Mark. 6:30–32) Det här skapade ett starkt band mellan Jesus och hans apostlar och förberedde apostlarna för det arbete som låg framför dem.

4. Hur kan du bli dina barns vän? (Se den inledande bilden.)

⁴ ”Även om vi och våra barn är på olika nivåer kan vi ändå vara deras vänner”, säger Michael, som är tvåbarnspappa. Vänner tar sig tid för varandra. Så tänk igenom under bön om det skulle vara möjligt att gå ner i arbetstid eller göra någon annan justering för att få mer tid tillsammans med dina barn. Vänner har också gemensamma intressen. Så vilka filmer gillar din tonåring? Vilken musik lyssnar han på? Har han någon favoritsport? Ta reda på det, och ge hans intressen en ärlig chans. Ilaria, som bor i Italien, säger: ”Mina föräldrar intresserade sig för min musiksmak. Pappa blev faktiskt min bästa vän, och jag kände att jag till och med kunde prata med honom om känsliga ämnen.” Att du är vän med dina tonåriga barn och hjälper dem att få Jehovas ”förtroliga vänskap” betyder inte att du förlorar din auktoritet som förälder. (Ps. 25:14) Tvärtom visar du att du älskar och respekterar dem, och du blir mer tillgänglig. Och då blir det lättare för dem att prata med dig om sina tankar och funderingar.

5. Vad gjorde Jesus för att hjälpa sina lärjungar att känna glädje i tjänsten?

⁵ Jesus visste vilken glädje man får uppleva när man har mycket att göra i tjänsten för Jehova. Därför uppmuntrade han sina lärjungar att sätta andliga aktiviteter främst och vara fullt engagerade i predikoarbetet. Han lovade också att han skulle vara med dem och hjälpa dem. (Matt. 28:19, 20)

6, 7. Varför är det kärleksfullt av föräldrar att hjälpa sina barn att få bra andliga rutiner?

⁶ Du vill så klart att dina tonåriga barn ska hålla sig nära Jehova. Och Jehova vill att du ska uppfostra dem i hans ”tuktan och allvarliga förmaning”. (Ef. 6:4) Han har gett dig det ansvaret, och därför behöver du se till att din familj har en andlig rutin. Vi kan illustrera det så här: Du skickar dina barn till skolan eftersom det är viktigt att de får utbildning, och du hoppas också att de ska tycka om att lära sig nya saker. Lika självklart bör det vara för kärleksfulla föräldrar att se till att deras barn får undervisning vid möten och sammankomster och under familjestudiet. Undervisningen från Jehova kan rädda dina barns liv. Så hjälp dem att få starka känslor för sanningen och att inse att det är Jehova som kan ge dem verklig vishet. (Ords. 24:14) De behöver också få in vanan att gå i tjänsten regelbundet. Och precis som Jesus hjälpte sina lärjungar kan du hjälpa dina  tonåringar att få en önskan att undervisa andra i Bibeln.

⁷ Hur kan tonåringar ha nytta av en bra andlig rutin? Erin, som bor i Sydafrika, säger: ”Vi barn klagade ofta och gnällde när det var dags för familjestudiet, mötena och tjänsten. Ibland avbröt vi familjestudiet med flit för att försöka slippa ifrån det. Men våra föräldrar gav inte upp.” Erin konstaterar att hennes föräldrars inställning har hjälpt henne att bli mer uthållig. ”Om jag kommer ifrån mina andliga rutiner, så längtar jag efter att komma in i dem igen så fort som möjligt. Jag tror inte att det hade varit så om inte våra föräldrar hade varit så noga med de andliga rutinerna. Om de hade gett efter, hade det säkert varit mycket enklare för mig nu att missa möten och andra andliga aktiviteter.”

8. a) Hur visade Jesus att han var ödmjuk? b) Hur påverkades lärjungarna av att Jesus var ödmjuk?

⁸ Jesus var fullkomlig, men han erkände ändå ödmjukt att han behövde Jehovas hjälp. (Läs Johannes 5:19.) Gjorde det att hans lärjungar förlorade respekten för honom? Nej, inte alls. Ju mer de såg att han förlitade sig på Jehova, desto större förtroende fick de för honom. Längre fram följde de Jesus exempel genom att själva visa ödmjukhet. (Apg. 3:12, 13, 16)

9. Vilken effekt kan det få på dina barn att du ödmjukt ber om ursäkt och erkänner dina begränsningar?

⁹ Till skillnad från Jesus är vi ofullkomliga och har många fel och brister. Så erkänn ödmjukt dina begränsningar och dina misstag. (1 Joh. 1:8) Tänk efter: Vem har du störst respekt för? En chef som kan erkänna att han har fel eller en som aldrig ber om ursäkt? När din tonåring hör dig be om ursäkt för dina misstag, kommer han troligen att få större respekt för dig och även lära sig att erkänna sina egna fel. Rosemary, en mamma med tre vuxna barn, säger: ”Vi erkände våra misstag, och därför kände våra barn att de kunde komma till oss när de hade problem med något. Vi insåg våra begränsningar, så vi lärde våra barn var de kunde hitta de bästa lösningarna på sina problem. När de behövde hjälp uppmuntrade vi dem alltid att gå till vår bibliska litteratur, och vi bad också tillsammans.”

10. Hur visade Jesus ödmjukhet när han sa åt sina lärjungar vad de skulle göra?

¹⁰ Jesus hade all rätt att säga åt sina lärjungar vad de skulle göra. Men eftersom han var ödmjuk, förklarade han ofta varför de skulle göra det. När han till exempel hade sagt att de skulle sätta riket och Guds rättfärdiga normer främst i livet, tillade han: ”Så skall ni få allt det andra också.” Och han sa inte bara: ”Sluta upp med att döma.” Han förklarade också varför: ”För att ni inte skall bli dömda; med den dom som ni dömer med skall ni nämligen bli dömda.” (Matt. 6:31–7:2)

11. Varför är det ofta bra att man som förälder förklarar varför man har fattat ett visst beslut eller ställt upp en viss regel?

¹¹ Om din tonåring förstår hur du har resonerat för att komma fram till ett beslut är det mer troligt att han vill samarbeta. Så när det ges möjlighet är det bra att du förklarar varför du har fattat ett visst beslut eller ställt upp en viss regel. Barry, som har fostrat fyra barn, säger: ”När man anger skälen hjälper man tonåringarna att lita på en, eftersom de förstår att man inte bara har fått ett infall, utan att man faktiskt tänkt igenom saken.” Tänk också på att en tonåring är på väg att bli vuxen och behöver använda sin  egen tankeförmåga. (Rom. 12:1) Barry förklarar: ”Tonåringar behöver lära sig att fatta förståndiga beslut som bygger på förnuft snarare än på känslor.” (Ps. 119:34) När du ödmjukt förklarar varför du har fattat ett visst beslut lär du din tonåring att fatta egna beslut. Du visar också att du respekterar honom och inser att han är på väg att bli vuxen.

12. Hur visade Jesus att han förstod vilken hjälp Petrus behövde?

¹² Jesus hade urskillningsförmåga och förstod vilken hjälp hans lärjungar behövde. När Jesus till exempel berättade för dem att han skulle bli dödad, tyckte Petrus att han skulle vara barmhärtig mot sig själv. Jesus visste att Petrus menade väl men att han i det här fallet tänkte helt fel. Så för att hjälpa Petrus och de andra lärjungarna gav han honom först en tydlig tillrättavisning. Sedan förklarade han hur det kommer att gå för sådana som inte vill sätta sin egen bekvämlighet åt sidan, men också hur Jehova ska belöna dem som är osjälviska. (Matt. 16:21–27) Petrus tog till sig den här lärdomen. (1 Petr. 2:20, 21)

13, 14. a) Vad skulle kunna tyda på att din tonåring behöver stärka sin tro? b) Hur kan du hjälpa din son eller dotter på ett insiktsfullt sätt?

¹³ Be att Jehova ska ge dig insikt så att du kan förstå vilken hjälp din tonåring behöver. (Ps. 32:8) Vad skulle till exempel kunna tyda på att han behöver stärka sin tro? Han kanske har förlorat glädjen eller är kritisk mot andra i församlingen. Eller också kanske du känner att det är vissa saker han inte vill berätta för dig. Dra inte den förhastade slutsatsen att det här är tecken på att han lever ett dubbelliv eller att han har begått något allvarligt fel. * Men blunda inte heller för sådana här signaler, och tänk inte att eventuella problem kommer att försvinna av sig själva.

¹⁴ Gör som Jesus och ställ frågor på ett vänligt och respektfullt sätt. Om man drar upp vatten ur en brunn för snabbt är  risken stor att man inte får med sig allt vatten. Om du på liknande sätt är för otålig när du pratar med din tonåring, kommer du inte att få reda på vad han verkligen tänker och känner. (Läs Ordspråksboken 20:5.) Ilaria, som nämndes tidigare, säger: ”I tonåren slets jag mellan sanningen och mina klasskompisar. Den här inre kampen påverkade mitt humör. Mina föräldrar såg det, och en kväll sa de att de hade märkt att jag verkade lite nere och frågade varför. Jag började gråta direkt, förklarade hur jag kände och bad om hjälp. De kramade om mig och sa att de förstod, och de lovade att hjälpa mig.” Ilarias föräldrar började snabbt engagera sig för att hon skulle få nya vänner i församlingen.

15. Ge ett exempel på hur Jesus visade insikt.

¹⁵ Jesus visade också insikt genom att uppmärksamma lärjungarnas goda sidor. När Natanael till exempel hörde att Jesus var från Nasaret, sa han: ”Kan något gott komma från Nasaret?” (Joh. 1:46) Om du hade hört den kommentaren, vad hade du då tänkt om Natanael? Att han var kritisk eller fördomsfull eller att han saknade tro? Jesus valde att fokusera på Natanaels goda sidor. Han sa: ”Se, sannerligen en israelit som det inte finns något svek i.” (Joh. 1:47) Jesus kunde läsa hjärtan och använde insiktsfullt den förmågan för att se det positiva hos andra.

16. Hur kan du hjälpa din tonåring att utveckla goda egenskaper?

¹⁶ Även om du inte kan läsa hjärtan, så kan du med Jehovas hjälp visa insikt och urskillning. Kommer du att göra det och se din tonårings fina egenskaper? Ingen tycker om att få höra att han är besvärlig eller jobbig. Det kanske händer att din tonåring gör dig besviken, men döm aldrig ut honom som en ”bråkig tonåring” eller ett ”problembarn”, inte ens i tanken. Tala i stället om för honom att du uppskattar hans fina egenskaper och är säker på att han vill göra det som är rätt. Lägg märke till hans framsteg, och ge beröm. Hjälp honom att växa genom att ge honom mer ansvar när så är möjligt. Jesus hjälpte sina lärjungar på det sättet. Omkring ett och ett halvt år efter att han hade träffat Natanael (som också kallades Bartolomeus) utvalde han honom till att bli en av apostlarna, och Natanael utförde troget de uppgifter han fick. (Luk. 6:13, 14; Apg. 1:13, 14) När du uppmuntrar och berömmer din tonåring hjälper du honom att inte tänka för lågt om sig själv, utan att inse att han verkligen kan göra Jehova glad och bli använd av honom.

17, 18. Vad kan dina ansträngningar som tonårsförälder leda till?

¹⁷ Ibland kanske du som är tonårsförälder känner det som Paulus gjorde. Han oroade sig mycket över sina andliga barn. Han hade hjälpt dem att lära känna Jehova, och han älskade dem väldigt mycket. Därför gjorde det ont i honom när han tänkte på att en del av dem kanske inte skulle fortsätta tjäna Jehova. (1 Kor. 4:15; 2 Kor. 2:4) Victor, som har fostrat två söner och en dotter, säger: ”Tonåren var inte lätta. Men allt det positiva uppvägde mer än väl de problem vi hade. Med Jehovas hjälp blev vi och våra barn riktigt nära vänner.”

¹⁸ Så föräldrar, fortsätt öva era barn att tjäna Jehova. Ansträng er hårt, och ge aldrig upp. Visa hur mycket ni älskar era barn, och blicka framåt. Tänk att få se dem besluta sig för att tjäna Jehova och fortsätta ”vandra i sanningen” – vilken obeskrivlig glädje! (3 Joh. 4)