Lär känna Gud

Han tar hänsyn till våra begränsningar

3 Moseboken 5:2–11

”JAG ansträngde mig verkligen, men jag tyckte aldrig att jag gjorde tillräckligt.” Så beskrev en kvinna sina försök att behaga Gud. Tycker Jehova Gud att det är tillräckligt om de som tillber honom gör sitt bästa? Tar han hänsyn till deras förmågor och omständigheter? För att få svar på de här frågorna ska vi se närmare på ett avsnitt i Moses lag som handlar om offer, nämligen 3 Moseboken 5:2–11.

I den här lagen krävde Gud att man frambar olika slag av offer för att sona sina synder. I de situationer som nämns i det här avsnittet hade en person syndat oavsiktligt eller av tanklöshet. (Verserna 2–4) När han blev uppmärksammad på det skulle han bekänna sin synd och frambära ett skuldoffer – ”ett tacklamm eller en honkilling av getterna”. (Verserna 5, 6) Men vad hände om han var fattig och inte hade något lamm eller någon get att offra? Krävde lagen då att han skulle sätta sig i skuld för att skaffa ett sådant djur? Var han tvungen att arbeta tills han fick råd och därmed vänta på att få försoning?

Lagen visar hur mycket Jehova bryr sig om sina tjänare. Den lyder: ”Men om han inte har råd med så mycket som ett får, så skall han som sitt skuldoffer för den synd han har begått bära fram två turturduvor eller två unga duvor åt Jehova.” (Vers 7) Uttrycket ”om han inte har råd med” kan också återges ”om hans hand inte räcker”. Om en israelit var så fattig att han inte hade råd med ett får, gladde det Gud om han i stället frambar något som så att säga låg inom ”räckhåll” för honom – två duvor.

Men om han inte hade råd ens med två duvor? Då skulle han ”bära fram en tiondels efa [omkring två liter] fint mjöl som syndoffer”, stod det i lagen. (Vers 11) För dem som var mycket fattiga valde Jehova alltså att göra ett undantag och godkänna ett syndoffer som inte innehöll blod. * Ingen i Israel skulle behöva gå miste om gåvan att bli försonad med Gud eller förmånen att få frid med honom bara därför att han var fattig.

Vad kan då lagen om skuldoffer lära oss om Jehova? Jo, att han är en medkännande och förstående Gud, som vet vad vi kan och inte kan göra. (Psalm 103:14) Han vill att vi ska närma oss honom och utveckla ett nära förhållande till honom, även om vi har det svårt på grund av till exempel hög ålder, dålig hälsa eller familjeförpliktelser. Det är uppmuntrande att veta att Jehova Gud blir glad om vi gör allt som ligger inom våra möjligheters ram.

[Fotnot]