Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Visste du?

Visste du?

Visste du?

Varför sade Jesus att ”ingen slår nytt vin i gamla vinsäckar”?

På Bibelns tid var det vanligt att man lagrade vin i säckar, eller läglar, gjorda av djurskinn. (Josua 9:13) Skinnsäckar tillverkades av hela hudar från tamdjur, som killingar eller getter. För att göra en skinnsäck tog man bort huvudet och fötterna på det döda djuret, och sedan drog man försiktigt av huden från kroppen för att få en hel hud utan några skador. Därefter garvade man huden och sydde igen alla öppningar utom halsen eller ett av benen som fick bli säckens öppning. Man använde en propp eller ett snöre för att tillsluta öppningen.

Med tiden hårdnade skinnet och förlorade sin elasticitet. Gamla vinsäckar var därför inte lämpliga att lagra nytt vin i, eftersom nytt vin fortsätter att jäsa. Jäsningen skulle troligen spränga det hårda skinnet i en gammal vinsäck. Nya vinsäckar var däremot mjuka och elastiska och tålde det tryck som bildades när vinet fortsatte att jäsa. Det Jesus gjorde var alltså att konstatera ett faktum som var allmänt känt på den tiden. Han förklarade vad som skulle hända om någon hällde nytt vin i gamla vinsäckar: ”Då kommer det nya vinet att spränga vinsäckarna, och det kommer att spillas ut, och vinsäckarna kommer att förstöras. Nej, nytt vin skall slås i nya vinsäckar.” (Lukas 5:37, 38)

Vilka var ”dolkmännen” som nämns i samband med att Paulus grips av romarna?

Enligt Apostlagärningarna grep en romersk militärbefälhavare Paulus under ett tumult i templet i Jerusalem, eftersom han trodde att Paulus var ledare för de ”fyra tusen dolkmännen”, en grupp rebeller. (Apostlagärningarna 21:30–38) Vad vet man om de här dolkmännen?

Det grekiska uttrycket som återges med ”dolkmän” kommer av det latinska ordet sicarii, som betyder ”användare av sica”, eller dolk. I det första århundradet skrev historikern Flavius Josephus att ”sikarierna” var fiender till romarna och att de var fanatiska judiska patrioter som låg bakom organiserade politiska mord.

Josephus berättar: ”De [sikarierna] begingo mord på ljusa dagen och midt i staden; särskildt vid högtiderna blandade de sig ibland mängden och nedstucko med små under kläderna dolda dolkar sina fiender.” När deras offer dog låtsades de vara upprörda, och lyckades på det sättet undgå upptäckt. Josephus skriver också att sikarierna spelade en huvudroll i judarnas uppror mot Rom år 66–70 v.t. Därför ville den romerske militärbefälhavaren så gärna gripa den han trodde var ledare för den här fanatiska gruppen.

[Bild på sidan 15]

En torkad vinsäck.

[Bild på sidan 15]

Hur en dolkman kan ha sett ut.